Kunskap är guld värd
- Publicerad: 9 jun 2014,
- 12:00 f m
- Uppdaterad: 9 jun 2014,
- 3:25 e m
Följande text publicerades även under vinjetten ”Esbrinytt” i Entré nr 1, 2014:
Rapporten Det innovativa Sverige är ett samarbete mellan Esbri, Vinnova och forskare från Cesis, Ciir och Circle. 22 januari presenterades den under ett seminarium. Forskarnas slutsatser kommenterades av en rad politiker och myndighetsrepresentanter.
Diskussionen kring svensk innovationskraft handlar ofta om att vi gör stora FoU-investeringar, men att de ger liten utdelning. Bilden fick fäste efter 1990-talskrisen, det vill säga efter en period av fallande tillväxt och tappade rankningsplaceringar.
– Nu är vi en bra bit in i 2000-talet och det är dags att revidera den bilden, sa professor Martin Andersson. Han är verksam vid Circle, Lunds universitet, och en av de nio forskare som skrivit rapporten.
– Hur man än vrider och vänder på statistiken framgår det tydligt att efter 1990-talskrisen är Sverige en av OECD:s starkaste ekonomier, och en av de mest innovativa. Det har hänt mycket i Sverige. Bland annat har vi genomfört en rad institutionella förändringar, fortsatte han.
I rapporten granskas Sveriges position på en mängd olika internationella index och rankningar. När placeringarna vägs samman visar det sig att vi ligger riktigt bra till.
– När vi tittar på index som mäter konkurrenskraft och välstånd hamnar Sverige på tredje plats i världen. När det gäller innovation och kunskap ligger vi på första plats, och i mätningar av formella och informella institutioner kommer vi femma. Index över nyföretagande och entreprenörskap placerar oss på plats 19, berättade Andersson.
Tillsammans med sina forskarkollegor har han i rapporten velat nyansera bilden av Sverige som innovationsnation. Vi är inte hjälpta av varken de dystopier eller glädjekalkyler som florerar. För att fatta bättre beslut behövs i stället mer forskningsbaserad kunskap.
I rapporten avfärdar Martin Andersson och Circlekollegorna Olof Ejermo och Niclas Lavesson delar av ”den svenska paradoxen”. De slår också fast att den i själva verket består av tre olika diskussioner.
I ett annat kapitel konstaterar Hans Lööf och Maxim Savin, Cesis, att en krona satsad på FoU får mycket god utdelning i Sverige, i form av patent. De har jämfört med tio andra europeiska ekonomier.
Joakim Wincent, Sergey Anokhin, Erkko Autio och Håkan Ylinenpää intresserar sig i sitt kapitel för nyföretagande och innovation. Ofta förutsätts ett ökat nyföretagande ha en positiv effekt på ett lands innovativitet, men något sådant generellt samband finns inte. I utvecklade länder som Sverige är sambandet positivt, medan det i utvecklingsländer är negativt.
Diskussionen under seminariet kretsade förstås mycket kring framtiden. Hur kan vi behålla vår relativt starka position? Det är svårt att sia om, men i den hårdnande globala konkurrensen är kunskap guld värd. Bra utbildningssystem, öppenhet för att ta till sig kunskap utifrån, och förmåga att attrahera kompetenser till vårt land är tre viktiga faktorer. Forskarna lyfte också fram betydelsen av starka regioner, riktade innovationsstöd och ett fungerande samspel mellan små och stora företag.
Om rapporten
Det innovativa Sverige – Sverige som kunskapsnation i en internationell kontext har getts ut av Vinnova och Esbri 2013.
Författare är nio forskare från Cesis, Ciir och Circle.
Rapporten kan beställas/laddas ner från www.vinnova.se eller www.esbri.se
På www.esbri.se/det-innovativa-sverige.asp finns hela seminariet som webb-tv, föreläsarnas presentationer och annat material.—–