Samverkan ger verkligare skola

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2014:

I den svenska skolplanen står det att eleverna ska utveckla förmågor som främjar entreprenörskap. Därför byts det traditionella undervisningssättet långsamt ut mot en mer entreprenöriell lärmiljö. Men vad innebär det egentligen – och hänger lärarna med i svängarna?

– Entreprenöriellt lärande handlar om att i skolmiljön anknyta till verkligheten och elevernas egen vardag. Då blir det meningsfullt att lära sig nya saker, speciellt om det kan skapa en inre motivation och nyfikenhet hos eleven.

Det menar Helena Sagar, som är en av få kommunfinansierade doktorander i Sverige. Hon är även grundskollärare inom NO och teknik, något hon har kunnat fortsätta med medan hon forskat på halvtid.

– Det har varit väldigt spännande att få vara i de här två rollerna samtidigt, säger hon.

Sagar har undersökt hur grundskollärare tänker kring arbetet med entreprenöriellt lärande, och hur deras tankar förändras efter att de fått kompetensutveckling inom området.

– Alla lärare ska i dag främja entreprenörskap. Med det menar Skolverket saker som kreativitet, initiativkraft och att ge eleverna möjlighet att prova egna lösningar. Eleverna ska få uppgifter där det finns mer än ett sätt att lösa problemet. Det behöver inte betyda att man startar företag. Vi vill att eleverna ska vara entreprenörer i sitt eget liv.

Och det är upp till läraren att skapa en entreprenöriell lärmiljö.

– För lärarna handlar det om ett förändrat förhållningssätt till undervisning. Ett sätt är att skapa autentiska lärmiljöer där man samverkar med omvärlden. Kunskapen rustar eleverna till att bli upplysta samhällsmedborgare, så att de kan ta del av debatter och beslut – kanske en av de viktigaste bitarna att förbereda eleverna för, säger Sagar.

Lärarna i studien menade att samhörigheten med kollegiet är en viktig faktor i förändringsarbetet.

– Samverkan i kollegiet är viktigare än skolledningens stöd, även om det också är viktigt. Det har gått bättre i utvecklingsarbetet för dem som har haft stöd hos de andra lärarna i arbetsgruppen.

Helena Sagar mötte till exempel en lärare som, utan stöd från sitt arbetslag, i slutet av studien helt hade tappat lusten att jobba vidare med de här frågorna. Hon kan liknas vid en slocknad eldsjäl, menar Sagar.

– Det finns stora krafter i kollegiet, och de kan vara både positiva och negativa.

Lärarna i undersökningen har fått chansen att delta i en kurs i hur man skapar en entreprenöriell lärmiljö.

– Jag kunde se att lärarnas tankesätt förändrades efter utbildningen, och det är jättespännande.

De lärare som är öppna för förändring, och som dessutom har stöd inom arbetslaget, är de som får ut mest av sin utbildning. Den påverkar inte bara deras yrkesroll, utan även deras personliga utveckling.

– Flera av lärarna berättar att de nu tänker annorlunda när de ska ställa frågor. De försöker hitta på frågor som de tror att eleverna kan vara intresserade av. Frågorna blir öppnare och inbjuder eleverna att komma med olika sorters lösningar. Det handlar om idéer och förslag, inte bara fakta. Eleverna får visa att de kan använda den fakta de hämtat in snarare än att bara redovisa den.

Några lärare har också nämnt en förändrad syn i sin bedömning av eleverna.

– Lärarna tittar inte bara på provresultat, utan bedömer situationen i klassrummet och hur eleverna samverkar. Några lärare har hittat modet att bryta traditioner och prova något nytt.

Lärarna pekade även på att de behöver tid för att förändra sitt sätt att tänka.

– Tid handlar inte bara om timmar och minuter, utan också om ställtid. Tid att anpassa sig till ett nytt sätt att tänka i sin lärarpraktik. Det är viktigt att ledningen inte förväntar sig resultat för snabbt. Förändringsarbete tar tid och det måste få lov att ta tid.

Helena Sagar har i flera år själv arbetat med entreprenöriellt lärande i sitt klassrum.

– Jag jobbar väldigt mycket i samverkan med omvärlden. Efter ett par år förstod jag att det här sättet kan kallas entreprenöriellt lärande. Det visste jag inte när jag började, bara att det kändes rätt. Det finns ju egentligen inga ämnen ute i livet, utan allting går in i varandra. Det är bara i skolans värld vi delar in saker och ting i ämnen.

För många lärare är entreprenöriellt tänkande alltså inte något nytt, utan något de arbetat med sedan tidigare på olika sätt.

– Vidareutbildningen har ändå varit viktig eftersom det blivit en bekräftelse på att de är på rätt väg i sitt tankesätt.

I entreprenöriellt lärande utvidgas ämneskunskaperna och elevernas utforskar olika roller.

– För mig som lärare är det roligt att jobba på det här sättet. Jag lär mig hela tiden mycket nytt själv. Och när eleverna säger att det känns som att de bidrar med något vettigt, då är det bland det bästa jag kan få höra.

Helena Sagars bana som NO- och tekniklärare fortsätter, men hon kommer också att fortsätta forska.

– Forskning är ett kraftfullt verktyg för att få till förändring i skolan. Men det som ger mig den där genuina glädjekänslan är relationen till mina elever. Det är spännande att känna att man får bidra till deras lärande och utveckling, säger hon.

kontakta helena.sagar@kungsbacka.se———–