”Uppmuntra till världsklass”

Följande text publicerades även under vinjetten ”Åsikten” i Entré nr 1, 2013:

Att utse huvudstad i Matlandet Sverige, dela ut Musikexportpris och nationella priser som Grammisar, Guldbaggar och Guldägg driver kvalitet. Men fler utmärkelser för idéer på regional och lokal nivå behövs.

Den kreativa sektorn tillför värden till andra branscher, har stor potential, skapar ekonomisk och social tillväxt och kan bidra till hållbar utveckling. Men denna vedertagna insikt styr sällan satsningar på framtiden.

För att uppnå jämställda villkor med andra för samhället viktiga näringar är särbehandling av sektorn ingen lösning. Men inom ramen för den nationella innovationsstrategin kan icke-teknologisk innovation ges lika förutsättningar som annan innovation. Det är vägen som rådet för kulturella och kreativa näringar förespråkar, men det är en bit kvar till mål.

90 procent av företagen i den kreativa sektorn är enmansföretag. Även om deras största drivkraft ofta är att skapa mening, som avsiktligt eller oavsiktligt gagnar samhälle och människor, måste de verksamma kunna ersättas för värden de reellt tillför. Men då behöver vi också kunna mäta olika värden.

När samhället investerar i innovation och betalar för forskning, måste man se till den stora investering av obetald egen tid som skapande tar i anspråk. Sektorns FoU är ofinansierad och det behövs riskkapital.

Sverige måste värna ett klimat som säkrar kreativa branschers globalt ledande positioner. Det behövs en yta där gemensamma frågor för sektorn fångas upp och en röst som kan påverka förnyelse av näringspolitiken. Den kreativa sektorn låter sig inte ringas in som gruvdrift eller verkstadsindustri. Man måste lämna till sektorn att utvecklas på egna villkor. Det handlar också om att aktivt motverka förringande attityder och marginalisering. Musik, dataspel, mode, reklam, film och litteratur (med flera) är internationellt framgångsrika områden som inte är dagsländor eller ska beskrivas som tillfälliga ”under”.

I rådets slutrapport finns tre förslag som har möjlighet att förverkligas:

1) En samlad röst. Den kreativa sektorn saknar helt partsagerande intressesfärer som till exempel Iva, Teknikföretagen eller Svensk Handel. Staten bör aktivt stimulera det initiativ som tagits av flera branschförbund till ett nätverk som säkerställer dialog och utgör en samlande struktur för utvecklingsfrågor och en samtalspart till politiken. Detta bör ske under 2013 för att ta vara på de satsningar inom programmet Kreativa Europa som EU förväntas införa från 2014.

2) Verksamhetsstödjande bolagsstrukturer för service till småföretagande inom sektorn bör inrättas. Staten bör aktivt medverka till bildandet av serviceföretag motsvarande läkarnas och tandläkarnas Praktikertjänst. Detta skulle tillåta verksamma att fokusera på sitt entreprenörskap, det vill säga utveckling av innehåll, i stället för administration. Dessa strukturer kan rymma pensions- och försäkringslösningar.

3) Uppmuntra till världsklass. Flera kreativa näringar har utvecklats till världsklass genom att våga tävla och framgångsrikt hävda sig internationellt med en kombination av idéstyrka, hantverk och kvalitet. Vi rekommenderar att staten aktivt katalyserar instiftande av ett stort antal nya utmärkelser på lokal, regional och nationell nivå.

Den kreativa sektorn har kallats för ”det nya stålet”, men icke-teknologisk innovation bör ses som ett komplement till annan innovation. När det nya stålet möter det gamla kan världens starkaste legering uppstå. Lusten till skapande arbete är stor hos många unga. Med rätt förutsättningar kan antalet verksamma i sektorn fördubblas på 5-10 år.

Om Sven-Olof Bodenfors

Sven-Olof Bodenfors avslutade nyligen uppdraget som ordförande i regeringens råd för kulturella och kreativa näringar. Han är grundare av reklambyrån Forsman & Bodenfors och delägare/styrelseledamot i flera kulturella och kreativa verksamheter. Han nås på sven-olof.bodenfors@fb.se———–