Unionens politik gagnar storföretag

Följande text publicerades i Entré nr 3, 1999:

Det är svårt att bevisa om effektiviteten bland företagen ökar med öppna gränser, men en sak är säker; det hade funnits fler bolag inom de flesta områden om inte EU fanns.

Karl Johan Bonnedahl, doktorand vid Umeå universitet, har undersökt vad konsekvenserna av EU blivit för mindre, tillverkande företag. Arbetet bygger på tvärvetenskapliga studier av handels- och integrationsteori, internationell företagsekonomi, strategiteori och den inre marknadens politisk-juridiska ramar.

Bonnedahl har i sitt arbete kommit fram till att exportföretagen påverkas v tre typer av hinder; politiska hinder, hinder uppkomna genom marknaden samt naturliga hinder.

– Hinder som politiker satt dit kan de lagstifta bort, men politikerna faller gärna in i retorik att politik kan påverka allt, säger Bonnedahl.

Företagarna själva anser att politiska hinder är de minst viktiga och sätter naturliga hindren främst. Här kan nämnas språkförbistringar och kulturella skillnader som gör att konsumenterna beter sig olika beroende på vilket land de komne ifrån.

De företag som kan påverkas mycket av marknaden, är leverantörer till den offentliga sektorn. Regler om offentlig upphandling har kommit att gälla samtliga EU-länder där tanken är att alla ska ha samma chans till budgivning. En svensk leverantör som de senaste tjugo åren exempelvis haft landstinget som trogen kund, kan alltså få se sig utkonkurrerad av en utländsk kollega som lagt ett fördelaktigare bud. Formellt sett. I praktiken tar det dock tid att rätta sig efter nya EU-regler och i företagssammanhang är det fortfarande enkelhet och geografisk närhet som gäller.

Andra marknadshinder kan vara produkter som följer en svensk tandad som inte går att applicera utomlands. För tillverkare av unika produktlösningar med starka produktnamn innebär EU inte så mycket.

Bonnedahl har i sin avhandling till frågat cirka 200 företag med 10-200 anställda om deras inställning till export, före och efter EES-avtalet. Tolv procent upplevde en positiv påverkan som främst bestod i ökade möjligheter att expandera. Åtta procent var negativa med motiveringen att konkurrensen hade hårdnat och byråkratin ökat. De företag som bedrev exportverksamhet – 72 procent av de tillfrågade – ansåg att det som påverkat konkurrenskraften mest var kronfallet 1992.

– Inget medlemskap i EU kan mäta sig med valutafallet på cirka 25 procent som bland annat innebar att många svenska företag köptes upp av utländska intressenter, säger Karl Johan Bonnedahl.

Liten blir stor

Något som präglar EUs företagspolitik och påverkar små företag är unionens uttalade önskan att se företagen växa. De blir således märkbart större – och färre.

– Den trend vi ser i Sverige i dag, att slå ihop företag till jättebolag, är en indirekt påverkan av integrationen. Det hade funnits fler bolag inom de flesta områden om inte EU fanns, säger Karl Johan Bonnedahl.

Tanken är att ökad storlek ska leda till ökad effektivitet, vilket dock inte går att bevisa. Det enda man kan vara säker på är att man får en större skala.

– Alla företag vill inte växa. De flesta företag är och kommer att förbli små i Sverige.

———–