”I Sverige är vi lite bortskämda”

Följande text publicerades även under vinjetten ”Porträttet” i Entré nr 4, 2012:

Ethel Brundin har följt familjeföretagandet i Sydafrika:

Känslor och företagande – varför låter det lika kompatibelt som olja och vatten? Självklart spelar känslor en lika betydelsefull roll i samband med entreprenörskap, som i alla andra delar av livet. Och faktum är att chefer som är tydliga med sina känslor kommunicerar bättre. Det menar Ethel Brundin, professor i entreprenörskap och affärsutveckling.

Under 1980- och 1990-talen arbetade Ethel Brundin, numera professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, med förändringsprocesser. Bland annat i ett stort projekt för mellanchefer på Vägverket.

– Det var mycket känslor i omlopp, och de som visade känslor ansågs inte vara bra chefer. Min erfarenhet gick på tvären mot den etablerade föreställningen. Jag tyckte att de som visade känslor var engagerade, men på den tiden var det inte accepterat att tala om känslor i samband med ledarskap eller företagande, säger Ethel Brundin.

Sedan sina studier hade hon hunnit med femton år som utvecklings- och organisationskonsult i eget bolag, och ett äventyrligt försök att starta ett företag som skulle introducera rikskuponger i Chester, England.

Uppdragen väckte en rad frågor hos henne, och 1996 bestämde hon sig för att återvända till universitetet för att forska på känslor och företagande. I avhandlingen Emotions in Motions: The Strategic Leader in a Radical Change Process som kom 2002 genomförde hon en undersökning som kom att bekräfta hennes upplevelse: Chefer som är tydliga med sina känslor kommunicerar bättre.

– Fast det handlar inte om att vara utåtagerande. Att stå och stampa och skrika och vara arg, är inte bra. Men chefer som försöker dölja olika situationer, till exempel motgångar i verksamheten, gör människor konfunderade.

I sina fortsatta studier av hur medarbetare tolkar känslor hos entreprenörer, kom Ethel Brundin fram till att självförtroende är en baskänsla. I kombination med uttryck för frustration kan det faktiskt fungera som en drivkraft för medarbetarna att prestera bättre.

– Det är viktigare att visa vad man känner än om känslorna är positiva eller negativa. Ledare som visar äkta känslor, signalerar engagemang som smittar av sig.

Intresset för känslor och entreprenörskap ledde Brundin in på familjeföretag, där ju frågan kan vara än mer komplicerad. Det är också en erfarenhet som hon själv har upplevt.

– Jag ärvde en del i en stor skogsfastighet som drivs i ett företag. Från början var det tre delägare. Men när den äldre generationen gick bort blev vi desto fler ägare. Efter tio år av samägande sålde jag och mina syskon vår andel för att bolaget skulle bli lättare att sköta. Men jag känner igen många av de svårigheter som ofta beskrivs av familjeföretagare.

Många viljor gjorde processen slitsam.

– Argumenten var personliga i stil med att ”Mamma ville ha det så här”. De andra i familjen tyckte att vi skulle sälja vår del till släktpris, medan vi tyckte att de skulle hedra mamma genom att betala ett bättre pris.

Både svenska och internationella studier visar att familjeägda företag tenderar att vara mer effektiva, och ge bättre avkastning på kapital, än icke-familjeägda bolag. De är också bättre platser att jobba på och erbjuder mer meningsfulla jobb. En orsak till framgången är att familjelojaliteten skapar långsiktighet och ofta har en stark värdebas. Men känslomässigt kan alltså familjeföretagen vara komplicerade.

– I familjeföretag jobbar många även när andra är lediga. Man pratar affärer vid köksbordet och har kanske till och med styrelsemöte där. Och även om jag inte gillar min bror eller syster har jag ändå relationen kvar. Man både älskar och hatar sin syster och företaget, och det beror ju på att det finns en stark emotionell bindning även till företaget.

I värsta fall kan en familjemedlem som inte ställer upp på värderingar och normer exkluderas.

– Det är viktigt att man vågar prata om känslor på företaget, att alla får uttrycka sina känslor. Och att det respekteras att familjemedlemmar kan ha olika relation till företaget. Någon kanske vill dra en gräns klockan fem, medan någon annan tycker att arbetet är en dygnet runt-grej.

Särskilt i samband med generationsskiften kan det skapa svårigheter om man inte vet vad de andra vill.

– Det är lätt att vara överdrivet hänsynstagande, men för att alla ska må bra måste man ta hänsyn till sig själv.

Ethel Brundin har inte arbetat med genusfrågor men tycker sig kunna konstatera att kvinnor ofta fungerar som medlare. De har rollen att hålla ihop familjen. Men det är fortfarande inte ovanligt att döttrar aldrig får frågan om de vill ta över familjeföretaget i samband med en generationsväxling.

Familjeföretag är ganska lika över hela världen. Men alla lever med sina lokala förutsättningar, berättar Ethel Brundin som sitter med i det europeiska teamet för STEP (Successful Transgenerational Entrepreneurship Practice). Det är ett globalt projekt som undersöker kontinuerligt entreprenörskap i ägarfamiljer. 1999 startade hon sitt första forskningsprojekt utomlands, i Sydafrika.

– Första gången jag försökte ta mig in i landet var 1990, i samband med ett konsultuppdrag. Det var under apartheidtiden när Sverige bojkottade Sydafrika. Jag blev placerad i fängelsecell under ett dygn och skickades sedan hem.

Brundin blev biten och har följt landets utveckling sedan dess. Hon har varit i Sydafrika minst en gång om året och har även bott där i längre perioder.

– Under mitt första forskningsprojekt fick jag möjlighet att skaka hand med Mandela. Jag blev inbjuden till parlamentet när han höll sitt sista tal. Hela parlamentet gungade när alla sjöng och dansade.

Under apartheidtiden var det förbjudet för svarta att vara egenföretagare. Sedan dess har många fått möjlighet att ta över gamla vingårdar, och det är dessa företag som Ethel Brundin följer i sin forskning. Nu är hon inne på sitt tredje forskningsprojekt i landet, där hon också undervisar.

– Företagarna är väldigt emotionellt bundna till sina verksamheter och gör nästan vad som helst för att de ska överleva.

I Sydafrika socialiseras familjens barn in i verksamheten tidigt. Redan när sönerna är i tolvårsåldern väljer familjen vem som är mest lämpad att ta över senare. Därför är det sällan problem med avundsjuka i samband med exempelvis generationsväxling.

– Det är stor skillnad på studenterna i Sydafrika. De är så engagerade i att förändra landet. Studenterna är väldigt ambitiösa, de sitter uppe långt in på nätterna och går upp klockan fem för att hinna ta sig till skolan och få en utbildning. I Sverige är vi lite bortskämda.

Kontakta ethel.brundin@jibs.hj.se

Mer av Ethel

Emotions in Motion: The Strategic Leader in a Radical Change Process Doktorsavhandling, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, 2002. Rankades som en av årets tio bästa av EDAMBA (European Doctoral Programmes Association in Management and Business Administration).

Managers’ Emotional Displays and Employees” Willingness to Act Entrepreneurially. Journal of Business Venturing, nr 2, vol 23, 2008 (tillsammans med Holger Patzelt och Dean Shepherd).

Beyond Facts and Figures: The Role of Emotions in Boardroom Dynamics. Corporate Governance, nr 4, vol 16, 2008 (tillsammans med Mattias Nordqvist).

Love, Hate, and Desire: The Role of Emotional Messiness in the Business Family. Kapitel i Understanding Family Businesses: Undiscovered Approaches, Unique Perspectives, and Neglected Topics. Springer, 2012 (tillsammans med Pramodita Sharma).

Mer om Ethel

Namn: Ethel Brundin
Bakgrund: Arbetade efter grundutbildningen med organisationsutveckling och ledarskapsutbildning i egna företag. Drev ett serviceföretag för lunchkuponger i England. 1996 återupptog Brundin sina studier och blev 2009 professor i entreprenörskap och affärsutveckling vid avdelningen Entrepreneurship, Strategy, Organization and Leadership (ESOL) och Centre for Family Enterprise and Ownership (Cefeo) vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Gästprofessor på University of the Western Cape i Sydafrika samt på Witten Herdecke University i Tyskland. 2007 belönade Jönköpingsstudenterna henne med ett pedagogiskt pris.
Aktuell: Som en av redaktörerna till Familjeföretagande: affärer och känslor.