Högskolor tar efter Linköpingsmodell

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2000:

I Linköping finns landets mest utvecklade modell för att stimulera teknikbaserat entreprenörskap. Nu går den på ”export” till andra svenska högskolor och teknikparker.
– Vi hjälper till med genomförande och planering, men är väldigt noga med att de lokala skolorna syns utåt och sedan successivt tar över, förklarar Magnus Klofsten, som leder verksamheten.

Det står helt klart att universitet och högskolor kan fungera som tillväxtmotorer för hela regioner, det har visat sig såväl i Sverige som i USA. Men det räcker inte med att den tekniska kunskapen finns, det måste också finnas dugliga entreprenörer och ett bra lokalt företagsklimat. I Linköping arbetar man sedan 20 år med aktiviteter och utbildningar för att stärka det teknikbaserade företagandet i regionen, ett arbete som gett mycket fina resultat.

– Bara inom ramen för vårt Entreprenörskaps- och Nyföretagarprogram, ENP, har 150 nya företag startats sedan 1994. Ett trettiotal av dem har i dag passerat 10-15 anställda, och det största har i dag en omsättning på 100 miljoner kronor, berättar Magnus Klofsten, som leder CIE, Centrum för Innovation och Entreprenörskap.

CIE har sina rötter i SMIL, Företagsutveckling i Linköping, som drog i gång i början av 80-talet, och de båda har en nära samverkan än i dag. Syftet var att skapa ett forum där företagare skulle kunna få praktisk managementträning och byta erfarenheter med varandra. Dessa så kallade Utvecklingsprogram och Managementgrupper finns kvar än i dag och har under åren haft deltagare från företag som Intentia, IFS och Sectra.

– Om man räknar från allra första början har våra program och aktiviteter haft 16 000 deltagare, berättar Magnus Klofsten. Det har gett oss otroligt bra kontakter med näringslivet i regionen. Vi har ett nätverk av seniora entreprenörer som går in som föreläsare och mentorer i våra utbildningar, vilket är mycket värdefullt för oss.

Där utvecklingsprogrammen vänder sig mot etablerade företag och ENP mot blivande företagare har CIE även två andra ansikten, nämligen kursverksamhet om entreprenörskap och regelrätt forskning i ämnet. I år arrangeras 8 kurser för upp till 250 studenter. CIEs ”tre ben” stödjer och stimulerar varandra, men det är framför allt idéerna om praktisk företagsutveckling som nu väcker intresse i andra svenska regioner.

– De här spridningseffekterna är naturligtvis intressanta även för andra högskoleorter. De har sett vad som hänt i Linköping, kommit hit och tittat och varit intresserade av att dra igång liknande verksamhet. För att inte uppfinna hjulet två gånger hjälper vi dem med det, säger Magnus Klofsten.

Fler tar efter

Först ut var teknikbyn i Västerås, vars entreprenörskapsprogram nu är inne på tredje året. För CIE, som bär sina egna kostnader, har det varit välkommet och nyttigt att kunna paketera sina kunskaper och förmedla dem till nya miljöer. Eftersom det första årets program i Västerås avlöpte väl, har ”exporten” spritt sig till fler platser. I år har man kört igång också i Norrköping, Söderhamn och Umeå. Fler städer är på gång.

– De köper helt enkelt in vårt program för att komma upp på banan snabbare. De står för marknadsföringen och skaffar mentorer från det lokala näringslivet, medan vi står för utbildningen och handlingen. Det är viktigt att tala om att programmen är samarrangemang, och att det sker en successiv ”avlämning” över kanske tre år, så att de sedan kan fortsätta utan oss.

För mer info se http://www.iei.liu.se/externt/cie?l=sv

CIEs framgångsfaktorer:

Ett nätverk av människor som förstår entreprenörens verkliga behov, som själva ”varit där”.
Trovärdighet. Ingen deltagare har någonsin skrivit under ett sekretessavtal, utan förlitat sig på nätverkets etiska principer.
En genomtänkt kompetensstruktur. Att veta vilka personer som lämpar sig för vad, exempelvis vem som ska vara handledare och vem som ska agera mentor.
———–