Förtroende centralt för företagare i hälsosektorn

Anna-Karin
Florén
DELA

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2009:

En tydlig yrkesidentitet ger förtroende när privata aktörer tar steget in i social- och hälsovårdssektorn. Johanna Österberg-Högstedt har studerat framväxten av privat tjänsteproduktion i Finland under en tioårsperiod.

I sex artiklar granskar Johanna Österberg-Högstedt, Svenska handelshögskolan (Hanken), Finland, hur den privata tjänsteproduktionen inom social- och hälsovårdssektorn inleds, utvecklas och formas ur de kommunala aktörernas och företagarnas synvinkel.

Artiklarna finns i hennes avhandling Företagare i sitt yrke inom social- och hälsovårdssektorn – företagandets utformning ur kommunala aktörers och företagares synvinkel och bygger på intervjumaterial och enkäter som samlats in under nästan tio års tid.

En central frågeställning i avhandlingen är hur villkoren för företagare inom social- och hälsovårdssektorn har utvecklats från tidpunkten precis efter lågkonjunkturen i början av 1990-talet, då privata aktörer gjorde entré inom offentlig sektor i Finland, fram till högkonjunkturen i början av 2000-talet.

Synen på privata aktörer oförändrad

Johanna Österberg-Högstedt har utgått från de teoretiska begreppen socialt kapital, förtroende och identitet. I artiklarna har hon undersökt vilken roll förtroendet har under framväxten av den privata sektorn och hur yrkesidentiteten omformas när arbetstagare i offentlig sektor blir företagare.

Under den tioårsperiod studierna innefattar sker inga betydande attitydförändringar till privata aktörer inom social- och hälsovårdssektorn. Inte heller företagarnas upplevelse av hur de kommunala aktörerna förhåller sig till dem har förändrats.

– Offentlig sektor var försiktigt positivt inställda till privata aktörer i mitten på 1990-talet. Och så är det fortfarande, säger filosofie doktor Johanna Österberg-Högstedt.

Villkoren för företagarna har däremot förbättrats. Det finns modeller för hur samarbeten ska bedrivas, nätverk och en etablerad privat tjänsteproduktion i nästan alla kommuner. Ändå är den privata produktionens andel av den offentliga sektorn fortfarande marginell.

Yrkesidentitet stärker förtroende

De som har valt att ta steget från en anställning inom offentlig sektor till att bli egenföretagare, har gjort det frivilligt och inte på grund av tvång eller arbetslöshet. Andelen arbetslösa som övergått till företagande minskar också under tioårsperioden.

– Företagande ses som en möjlighet och de allra flesta behåller sin yrkesidentitet. De börjar inte betrakta sig själva som företagare utan fortsätter att se sig själva och sin verksamhet genom sitt yrkesutövande.

Att både företagarna och omgivningen fortsätter att betrakta entreprenörerna utifrån deras yrkesidentitet har betydelse för känslan av förtroende mellan de offentliga och de privata aktörerna.

– Yrkeskunskapen är det sociala kapitalet, den garanterar goda förutsättningar, säger Johanna Österberg-Högstedt.

– Förtroende är ett centralt begrepp. I mitten av 1990-talet, när det blev möjligt att bedriva privat företagande inom social- och hälsovårdssektorn, behövdes ömsesidigt förtroende. Det var en ny typ av verksamhet på en arena som är betydelsefull för hela samhället, och dessutom kvinnodominerad.

Redan inledningsvis fanns ett ömsesidigt förtroende som underlättade samarbetet mellan de kommunala aktörerna och företagarna. Sedan dess har goda erfarenheter av samarbete bidragit till att ytterligare stärka förtroendet mellan aktörerna.

För mer info: johanna.osterberg-hogstedt@hanken.fi

*Avhandlingen har lagts fram vid Åbo handelshögskola och är skriven på finska———–

1593

DELA