Inte bara tjänster

Paul
Steen
DELA

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2009:

Ny teknik har fortfarande inte tagit död på gammaldags hederlig produktion. Tjänsteindustrin må ha exploderat de senaste tjugo åren, men det är fortfarande inte helt enkelt att separera den från tillverkningsindustrin. Och alla vill till storstadsregionerna.

En episk berättelse om hur nya branscher uppstår och gamla kollapsar. Så kan man beskriva Martin Svensson Hennings avhandling Industrial Dynamics and Regional Structural Change, framlagd vid Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi i Lund.

Avhandlingen beskriver industriell omvandling i Sverige från 1974 till 2004.

Under den perioden har landet upplevt en dramatisk skiftning från traditionell produktion mot mer tjänsteproduktion. Vissa industrier har i stort sett försvunnit, som exempelvis varvsindustrin. En del sektorer, som textilindustrin, finns kvar genom att vissa företag har nischat sig framgångsrikt, samtidigt som det mesta av produktionen har flyttat till låglöneländer.

Industrinära tjänster växer

Tjänsteindustrins snabba frammarsch gör att den har fått en uppmärksamhet som inte nödvändigtvis står i proportion till dess storlek.

– Jag har en känsla av att vi ibland undervärderar den potential som finns inom vissa nischade verksamheter av tillverkningsindustrierna. Här kan nog kunniga entreprenörer fortfarande hitta tillväxtmöjligheter.

Tjänster är inte allt, vilket Svensson Hennings avhandling visar. Den gamla industrin finns fortfarande kvar och frodas i många fall.

– Detta är en jätteviktig fråga. Våra mätningar visar att det inte är vilka tjänstesektorer som helst som har vuxit kraftigt under den undersökta perioden, utan framför allt de som tillhör den industrinära tjänstesektorn.

Han ser ett ömsesidigt beroende mellan tjänstesektor och tillverkningsindustri som har funnits länge och som inte är på väg bort.

– De blir allt mer beroende av varandra.

Men sambanden är komplicerade. En del av ökningen inom tjänsteindustrin är bara en ökning på papperet, genom nya kategoriseringar. En stor del skapades när produktionsindustrin började utlokalisera tjänster på 1990-talet. Samtidigt pågår en faktisk transformation av både tillverkning och tjänster, där båda alltmer går i varandra.

Kanske något överraskande visar Svensson Hennings avhandling att både tillverkningsindustri och tjänsteindustri frodas i närheten av storstäder. Det utmanar en del annan forskning på området. Det är inte nödvändigtvis en fördel att finnas i en småstad där hyran är billig.

– Det är inte givet. I vissa faser av ett företags utveckling, speciellt om produktionen är avancerad, kan det vara nyttigt att ligga geografiskt nära andra företag som man kan inspireras av – även om dessa företag inte är i samma bransch som man själv. På så sätt kan nya förvånande innovationer skapas.

Urbanitet gynnar ungdom

Det verkar gälla även för nya småföretagare och entreprenörer. Urbana miljöer med en mångfald av branscher gynnar unga företag.

– Vi tror att detta bland annat beror på att här finns en arbetskraft som är kunnig inom många olika områden och kan förmedla sin erfarenhet till nya verksamheter och skapa nya produkter.

Svensson Hennings avhandling ger en tydlig bild av hur svensk industri har fördelat sig över Sverige. Under de senaste trettio åren har gamla branscher gått under och ny teknologi har skapat nya. Det har skett ett masskifte mot ett mer urbant land.

– Vi har inte tidigare så tydligt kunnat mäta den kraftiga koncentrationen av ekonomiska verksamheter till ett fåtal ledande regioner i Sverige. Det är förvånande att de regionala konsekvenserna av nutidens ekonomiska omvandling inte debatteras mer, säger Martin Svensson Henning.

För mer info: martin.svensson-henning@keg.lu.se———–

2279

DELA