Forskningsglädje driver universitetens uppfinnarjockar

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2008:

Bilden av den inbundna forskaren står i bjärt kontrast mot önskedrömmen om en mångfald av akademiska entreprenörer, som frälser världen med ny teknik. I sin avhandling knackar Devrim Göktepe-Hultén på i elfenbenstornen för att ta pulsen på forskare vid Lunds universitet.

Devrim Göktepe-Hultén har fortfarande kopplingar till CIRCLE och Lunds universitet, där hon disputerade med avhandlingen Inside the Ivory Tower: Inventors & Patents at Lund University våren 2008. Numera är hon dock huvudsakligen verksam vid Max Planck Institute of Economics i Jena, Tyskland.

I sin doktorsavhandling slår Göktepe-Hultén fast att forskare vid Lunds universitet är duktiga på att ta patent på sina upptäckter och uppfinningar. Kan framgången tillskrivas osedvanligt skickliga inkubatorer, holdingbolag och andra stödorganisationer för kommersialisering? Nej. Forskarna drivs främst av den egna viljan att lösa en forskningsgåta, lyfta fram forskningsresultat eller förstärka sitt eget forskarrenommé. Det handlar egentligen om en klassisk, akademisk dygd: att nyfiket bedriva högkvalitativ forskning.

– De interna faktorerna är viktigare än till exempel lagar, technology transfer-organisationer och universitetens tredje uppgift.

– De forskare som är duktiga på att ta patent fungerar också som inspirerande förebilder för sin omgivning. Kring ”serieuppfinnarna” växer det fram en entreprenöriell miljö som smittar av sig på hela forskargruppen, säger Devrim Göktepe-Hultén.

Forskare är också folk

I sin studie fokuserar hon på forskarna som individer. Detta har gett upphov till en matris med fyra olika uppfinnartyper. Forskarna söker patent sporadiskt eller seriellt, och de är passiva eller aktiva i sin kommersialisering.

– Skillnaderna mellan olika uppfinnare visar hur viktigt det är att inte generalisera. Dagens institutioner och organisationer presenterar ofta standardlösningar, men de passar inte alla. Mer flexibla lösningar, och skräddarsydda resurser, skulle leda till att fler forskare blir villiga att ta patent på sina uppfinningar.

Forskare som bara söker något enstaka patent behöver mycket stöd från omgivande organisationer, medan mer erfarna akademiska entreprenörer oftast kan förlita sig på sitt nätverk.

En del av de forskare som Göktepe-Hultén har intervjuat framhöll vikten av att universitetet knyter starka band till näringslivet. Detta underlättar för dem som vill söka patent tillsammans med ett externt företag. Andra forskare ville hellre starta och driva företag baserat på den egna uppfinningen, och de lyfte i stället fram behovet av kunskap som underlättar denna process.

– Över hela världen funderar policyskapare och universitetsadministratörer på hur de ska öka entreprenörskapet och patenteringsviljan bland forskarna. Ofta sneglar man på USA, och försöker att härma deras modeller. Men det finns inget succérecept som fungerar överallt.

– Dessutom – det som syns är bara toppen av isberget. Dagens MIT eller Stanford är resultatet av decenniers satsningar på att få fram högteknologiska företag. Vi lever inte i en fantasivärld där framgångsföretagen bara dyker upp från ingenstans. Om vi låter den tron genomsyra utformningen av våra policyinitiativ är de dömda att misslyckas.

Lokala kontexten viktig

Enligt Göktepe-Hultén borde forskarna stå i centrum för de triple helix-diskussioner som förs.

– I stället upplever jag dem som de mest åsidosatta aktörerna – dem som alla andra försöker knuffa eller dra i olika riktningar. För att en policy ska träffa rätt måste den baseras på forskarnas incitament och behov.

Devrim Göktepe-Hultén menar att en organisation för tekniköverföring bör utgå från den lokala kontexten, och möta forskarnas kapacitet och förväntningar. Med mer kompetenta sådana organisationer skulle den entreprenöriella aktiviteten öka vid svenska universitet och högskolor. Men hon är samtidigt noga med att framhålla att alla forskare inte bör bli entreprenörer.

– Alltför starka policyintressen kan styra forskare bort från utbildning och forskning, mot entreprenörskap. Det vore olyckligt. Patent ska inte vara den starkaste drivkraften för forskare, säger Göktepe-Hultén.

För mer info: goktepe@econ.mpg.de
———–