Kultur och politik påverkar entreprenörskapet

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2007:

En av samtidens tiotusenkronorsfrågor är: Hur förbättrar vi klimatet för entreprenörskap i samhället? Ahmad Ahmadi har undersökt vilken roll olika institutioner spelar i detta, och hur entreprenörskapsprocessen egentligen ser ut.

Ahmad Ahmadi har lagt fram sin avhandling Möten mellan institutioner som drivkraft för den entreprenöriella processen, vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Han har undersökt hur formella och informella institutioner påverkar entreprenörskapets utveckling.

Formella institutioner är sådant som lagar, regler och ekonomisk politik, medan informella institutioner handlar om ett lands kultur och tradition.

– Det är inte bara pengar och ekonomi som påverkar hur det går för företagen. Institutioner spelar en viktig roll i entreprenörskapets utveckling. Kulturella värderingar bestämmer till exempel hur vi agerar i en viss situation, säger ekonomie doktor Ahmad Ahmadi.

Han har studerat sju växande småföretag i olika branscher. Genom intervjuer och observationer har han skapat sju berättelser om entreprenörskap. Den övergripande frågan har varit: Hur har företagarnas möten med olika institutioner påverkat deras entreprenörskap?

Befruktar varandra

I avhandlingen identifierar Ahmadi åtta institutioner som påverkar den entreprenöriella processen. Men det är inte institutionerna i sig, utan möten mellan dem – speciellt mellan formella och informella institutioner – som är avgörande.

– Entreprenörerna måste kunna matcha ihop de olika institutionerna, till exempel kultur och lagstiftning, och förstå hur de befruktar varandra.

Men även om kultur och traditioner spelar stora roller, menar Ahmadi att det entreprenöriella klimatet kan påverkas på olika sätt.

– På kort sikt kan det påverkas med förändringar i ekonomisk politik och lagstiftning. På längre sikt kan man påverka med utbildning. Men alltför stora förväntningar på starta-eget-aktiviteter kan leda till besvikelser.

– Det är viktigt att vara selektiv och satsa på personer som kan antas ha företagarpotential och som är positiva till företagande. De måste ha kulturen att vilja starta företag.

Tre delprocesser

Ahmadi har kommit fram till att den entreprenöriella processen består av tre delprocesser: entreprenörens uppväxt och kulturella bakgrund, identifiering av affärsidé, samt skapandet av företag.

– Om man ska studera entreprenörskap, måste man studera de här tre delprocesserna. Delprocesserna sker i ett inledande skede efter varandra i tur och ordning, men pågår sedan parallellt under hela den entreprenöriella processen.

Ahmad Ahmadi hoppas att hans resultat kommer att påverka entreprenörskapsforskningen framöver. Även policymakare kan ha nytta av resultaten, menar han.

– Om man tar hänsyn till hur den entreprenöriella processen ser ut, och hur den påverkas av möten mellan institutioner, blir det lättare att identifiera grupper som är framgångsrika. Vilka ska vi satsa på, vad ska vi satsa på och vad ska de lära sig? Det blir även lättare att anpassa lagstiftningen.

– Det måste bli enklare att vara företagare. Många entreprenörer har inte tid, lust eller kunskap att syssla med en massa byråkrati och administration. Det pratas mycket om det här bland politiker, men de gör ingenting.

För mer info: ahmad.ahmadi@handels.gu.se———–