CIND nystar i nätverken

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2007:

Det man inte har i huvudet får man ha i benen, brukar man ju säga. I dagens kunskapsbaserade samhälle får man kanske byta ut ”benen” mot ”nätverket”. På forskningscentrumet CIND har man precis dragit igång ett stort forskningsprojekt som ska kartlägga länkarna mellan olika aktörer i starka miljöer för forskning och innovation (FoI).

CIND är lokaliserat till Uppsala universitet och startade 2003. Hittills har man bland annat forskat om globalisering, urbana miljöer, bioteknik-kluster och kreativa industrier. Nu bygger man vidare på den kunskapen i det treåriga projektet Starka forsknings- och innovationsmiljöer i Sverige. Forskningssatsningen engagerar fem personer: doktorerna Per Lundequist, Henrik Mattsson och Anders Waxell, doktoranden Tobias Fridholm, samt Anders Malmberg, professor och föreståndare för CIND.

– Man kan säga att det här är andra generationens CIND-forskning, säger Per Lundequist.

– Vi tar ett rejält grepp om FoI-miljöerna – i vilken sorts miljöer utvecklas världsledande forskning och hur skapas företag i anslutning till sådana miljöer?

Integrerar forskningsmiljön

Inom discipliner som ekonomisk geografi, kluster- och agglomerationsforskning har man länge intresserat sig för interaktionen mellan olika aktörer. På CIND och Vinnova, som är initiativtagare till projektet, menar man att det nu är dags för en bredare ansats. De vill dels undersöka starka FoI-miljöers framväxt och dynamik, dels deras internationella position.

– Traditionell klusterforskning bygger på fallstudier, och har ett regionalt fokus. Vi utgår från ett större empiriskt material och kommer att titta mycket på globala länkar. Men framför allt vill vi tydliggöra att forskning och näringsliv hänger ihop. Klusterforskare intresserar sig i regel mest för företag, men vi vill också plocka in forskningen i vår analys, förklarar Lundequist.

Startar i forskarnas nätverk

Forskargruppen har fått tillgång till ett hundratal forskningsansökningar till Vetenskapsrådet, Stiftelsen för strategisk forskning, Vinnova och Formas. Alla ansökningar har beviljats, och samtliga handlar om att bygga upp starka forskningsmiljöer – så kallade Centers of Excellence.

I ansökningarna finns en mängd information om nationella och globala forsknings- och innovationslänkar. CIND-forskarna har valt att börja nysta på forskarsidans mikronivå: hos enskilda forskare. De bygger upp en databas utifrån de trådar de hittar i ansökningarna. Till exempel kan det handla om vilka forskarna samarbetar med, om de har sökt patent, om de fungerar som rådgivare till företag eller om de själva har ett förflutet som entreprenörer.

Tillsammans bildar trådarna en tät väv av relationer och interaktioner. Utifrån den kan man lära sig mer om kännetecknen för miljöer som lyckas koppla upp sig mot andra kunskapscentrum, i andra delar av världen. Det kommer att öka förståelsen för hur FoI-miljöer växer sig starka.

– När databasen är klar ska vi lyfta ut några fallstudier. Troligtvis blir det till hösten 2007, säger Anders Waxell.

– Vi kommer att undersöka kopplingen mellan akademi och industri: produktifieringen av forskares resultat. Sker det i sådana här miljöer, och i så fall hur?

Projektet syftar till att analysera de starka svenska FoI-miljöernas bidrag till konkurrenskraften, betydelsen av globala länkar, gemensamma framgångsfaktorer samt att vidareutveckla forskningen om industriella system.

– Innovationsprocesser är otroligt svårfångade fenomen, men vi kommer att belysa dem ytterligare, säger Tobias Fridholm.

För mer info: www.cind.uu.se———–