Myter hindrar nyföretagandet

Jonas
Gustafsson
DELA

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2007:

Vill vi ha fler entreprenörer? I så fall måste mytbildningen kring dem skingras. Det menar Karin Berglund i sin avhandling Jakten på Entreprenörer – Om öppningar och låsningar i Entreprenörskapsdiskursen.

Den gängse bilden av Entreprenören är en man som på egen hand skapar något. Det är en bild som är alltför snäv, tycker filosofie doktor Karin Berglund, Mälardalens högskola. I sin avhandling pratar hon om fixeringsbilder och låsningar som styr hur vi förväntar oss att entreprenörer ska se ut.

Hur ska man förhålla sig till företagandet som ung kvinna, invandrare eller funktionshindrad när alla fixeringsbilder och låsningar är emot en? Kan man ens tänka sig att entreprenör är något man kan bli?

– Vi har insocialiserats i, och lever med, de här föreställningarna. Men om vi nu vill att många fler ska starta företag, måste vi också skapa förutsättningar för dem att göra det. Och för att nå dit måste vi våga gå i clinch med de regerande mytbilderna, säger Karin Berglund.

I sin avhandling har hon undersökt Mångfald i Företagsamhet, MiF. Det är ett offentligt initiativ med mål att skapa förutsättningar för entreprenörskap i Katrineholm, Flen och Vingåker. Tre områden sågs som särskilt viktiga i projektet: att uppmärksamma entreprenörskap i underrepresenterade grupper, att stimulera ungdomars företagsamhet och att uppmärksamma kulturlivets betydelse för företagsamhet och mångfald.

– Entreprenörskapet har tidigare haft en tydlig koppling till företagandet och det traditionella näringslivet. Nu börjar det sprida sig till sociala sektorer och till det offentliga. Därför har det också blivit ett politiskt begrepp. I det projekt jag har studerat sågs entreprenörskapet huvudsakligen som ett medel för att skapa ett jämlikare samhälle.

Konkreta resultat

Avhandlingen bygger bland annat på deltagande observationer och intervjuer med aktörer inom MiF och blivande företagare. Berglund har använt sig av en interaktiv kritisk metod. Det innebär att hon inte bara passivt har observerat, utan också deltagit i projektet.

Ett konkret resultat av MiF är att en grupp invandrarkvinnor började ifrågasätta varför det alltid är samma personer som lyfts fram när man pratar om entreprenörer. De tog strid och startade ett nätverk som verkar för att främja entreprenörskap bland kvinnor från etniska minoriteter.

– De försöker hitta nya positiva vägar för invandrarkvinnor, som vanligen ses som en belastning i samhället. I det arbetet påverkar de också myterna och fixeringsbilderna kring entreprenörskap. De får uppmärksamhet, och det de gör ger konkreta resultat. Det här är något som faktiskt kan leda till strukturförändringar.

Bredda begreppet

Berglund liknar entreprenörskapsdiskussionen vid en väv som består av tjocka och tunna samtalstrådar. De tjocka trådarna är de förgivettagna bilderna som tränger undan de alternativa synsätten – de tunna trådarna. Genom att lyfta fram de tunna trådarna på olika sätt i samhället kan vi omkullkasta den mytbildning som omgärdar entreprenörskapet – och få fler att kunna tänka sig en karriär som entreprenör.

– Om vi synliggör fixeringsbilderna kan vi också frigöra oss från dem. Jag försöker röra nya frågeställningar i min avhandling, och hoppas att den kan bidra till att skingra några myter och till en breddning av entreprenörskapsbegreppet, säger Berglund.

För mer info: karin.berglund@mdh.se———–

4417

DELA