Entreprenörskap är inte motsatsen till kontroll

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2006:

Det finns inget motsatsförhållande mellan idérikedom och entreprenörskap å ena sidan, och redovisning och kontroll å andra. Parallellt med den formella rapporten använder entreprenören sina egna erfarenheter.

Doktorsavhandlingen Regnskap og entreprenørskap – En fortolkende studie av hvordan to entreprenører bruker regnskap har lagts fram vid Handelshøgskolen i Bodø, Norge. Bakom den står ekonomie doktor Odd Birger Hansen som i dag är verksam vid Høgskolen i Harstad. Den övergripande frågan i avhandlingen är huruvida entreprenörskapet och redovisningen över huvud taget kan samspela.

– Min utgångspunkt är ett antagande om att redovisningen inte har någon större betydelse för entreprenörskapet. Om det stämmer skulle redovisningen inte vara så viktig för växande och expanderande företag, säger Odd Birger Hansen.

Störande entreprenörskap

Tidigare forskning på området har nämligen beskrivit en motsättning mellan entreprenörskap och redovisning. Entreprenörskapet beger sig ut på okänd terräng och letar nya möjligheter i framtiden, medan redovisningen blickar bakåt och sysslar med kontroll inom strikta ramar.

– Sett ur ett teoretiskt perspektiv är entreprenörskapet en störning, något som du inte har kontroll över. Och du har egentligen ingenting att tackla det med heller.

Hansen har specialstuderat två större företag som har lyckats kombinera utveckling, som han ser som ett tecken på entreprenörskap, med goda ekonomiska resultat.

Kognitiv modell effektiviserar

Studien riktar främst in sig på entreprenörskapet på koncernnivå i de båda företagen. Förutom den formella redovisningen ser han att företagen över tid utvecklar en kognitiv modell för redovisningen.

– Den kognitiva modellen använder man både för att läsa rapporterna effektivt och för att värdera nya möjligheter. Modellen är baserad på erfarenheter och är en förenklad, specialiserad version som innehåller entreprenörernas uppfattning om vilka som är de viktigaste variablerna.

Enligt Hansen är det den kognitiva redovisningsmodellen som både styr företaget och bedömer de nya idéer som kommer fram. Den styr samtalen i företagsledningen. När entreprenörerna undersöker nya möjligheter finns de kritiska variablerna med i bakhuvudet. Den kognitiva modellen sparar tid när investeringar ska göras, men den kommer först efter några år när företagaren har tillräckligt stor erfarenhet.

Om företagaren ska ha framgång i ett längre perspektiv gäller det att värdera möjligheter och välja rätt projekt, men projekten ska också realiseras. Odd Birger Hansen visar att entreprenörskapet och utvecklingen måste kombineras med den vanliga styrningen av företaget.

– Jag tror att det är möjligt att göra detta på koncernnivå. Det är där som jag framför allt ser att det nyskapande sker, säger han.

För mer info: odd.birger.hansen@hih.no———–