RIDE forskar vidare med policyfokus

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2006:

RIDE strävar efter att bidra med tydligt policyrelevant forskning. Att nyttiggöra akademisk kunskap ses som ett prioriterat område, och något man kommer att satsa på de kommande åren. Även grundforskning och utbildning kommer att utvecklas.

Just nu står RIDE inför utvärdering av Vinnova. De första tre åren är snart över och man går in i en diskussionsfas om hur de följande tre åren ska se ut.

– Vi funderar på vision och fokus inför framtiden. Det sker en utveckling på alla områden: utbildning, forskning och policyinteraktion, säger professor Maureen McKelvey, föreståndare för RIDE.

Innovation management är ett av de forskningsområden som har förstärkts. Och det är ett område som det behövs mer forskning om i Sverige, menar McKelvey.

– Många företag är intresserade av den typen av forskning. Här finns också en koppling till vårt magisterprogram, så förstärkningen sker både inom forskning och utbildning.

Chalmers internationella magisterprogram MEI, Management and Economics of Innovation, involverar många RIDE-forskare. Det löper i dag över tre terminer, men blir tvåårigt från och med 2007. Programmet välkomnar studenter från samtliga Chalmersinstitutioner och även från utlandet. I dagsläget har programmet 74 studenter, där ungefär hälften kommer från andra länder än Sverige.

– Vi har nära relationer till ämnen som bioteknik, IT och miljöteknik och kommer att fortsätta arbeta utpräglat multidisciplinärt. Chalmers är en väldigt bra miljö för ett sådant samarbete, vilket jag tror är ett kännetecken för vårt forskningscentrum. Vi kommer också att fortsätta arbeta aktivt med en koppling till policy, både i Sverige och på EU-nivå, säger Maureen McKelvey.

Ökad korsbefruktning

Staffan Jacobsson, professor i Forsknings- och teknikpolitik, är en av dem inom RIDE som arbetar nära policy. Tillsammans med andra forskare och policyutövare, bland annat på Vinnova, har han arbetat fram ett analysverktyg.

– Tanken är att få fram ett verktyg som kan hjälpa dem som arbetar med den här typen av frågor att besluta vad de ska göra med sina pengapåsar. Det ska förhoppningsvis hjälpa dem att analysera var de ska göra sina satsningar, och hur de ska arbeta mer effektivt, säger Jacobsson.

– Att översätta akademisk forskning till något som kan användas konkret, till exempel i myndigheters dagliga arbete, är en viktig uppgift. Jag arbetar gärna med myndighetsfolk, tyvärr händer det inte så ofta. Jag anser att den här typen av korsbefruktning bör öka.

Skilda verkligheter

Ett annat område han brinner för är att kritiskt granska den svenska forskningspolitiken. Nästa steg i arbetet är en analys av relationen mellan högskola och industri.

– Det här är ett viktigt spår som jag hoppas kunna fortsätta med under lång tid framöver. Hur påverkar högskolan resten av samhället, och då speciellt ekonomin?

Staffan Jacobsson hoppas också komma fram till hur man kan förstå det enorma gap han menar finns mellan forskares och politikers verklighetsbeskrivning.

– Detta gap leder till att politiker inte har insett att fakultetsmedlen på de tekniska högskolorna är så små att smärtgränsen har nåtts. Forskningspengar av det slag vi får av Vinnova är därför väldigt viktiga. De gör att vi i viss mån får en frihet att gå i de riktningar vi vill. Men vi skulle givetvis gärna ha lite mer pengar.

För mer info: maureen.mckelvey@chalmers.se, staffan.jacobsson@chalmers.se———–