Identitet viktigt för kunskapsföretag

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2006:

Vi lever i en kunskapsekonomi. Intellektuellt kapital blir allt viktigare som resurs, och kunskap används ofta som uttalad strategi när företag ska utvecklas och växa. Vad krävs för att bli ett kunskapsföretag? Och vad är egentligen ett kunskapsföretag?

Anna Rylanders avhandling, Making Sense of Knowledge Work*, har det övergripande syftet att öka förståelsen för kunskapsbaserat arbete. Empirin kommer bland annat från en fallstudie i ett litet högteknologiskt företag som stod inför en stor utmaning.

– Det handlade om det klassiska dilemmat när ett litet företag ska växa. Det räcker inte längre med att vara ett gäng smarta personer som tycker bra om varandra. Det krävs fortsatt utrymme för individer, men samtidigt också strategier, processer och system för att kunna samverka effektivt, säger filosofie doktor Anna Rylander.

Kulturen i pizzan

Företaget bestämde sig för att satsa på en kunskapsbaserad strategi. De kompetensutvecklade, till exempel genom att inleda ett samarbete med en skola och genom arbetsrotation. De arbetade också mycket med kulturen i företaget – bland annat infördes pizzakvällar.

Rylander kom in i företaget genom ett så kallat aktionsforskningsprojekt, där forskargruppen själva var med och påverkade utgången.

– Vi gick igenom företagets immateriella tillgångar och hur dessa användes. Sedan pratade vi mycket med ledningen för att komma fram till ett gemensamt språk om framtida strategier. För att en kunskapsintensiv organisation ska bli effektiv, måste så många som möjligt få ta del av kunskapen.

– När man arbetar med abstrakta och helt nya saker kan det vara svårt att kommunicera. Då gäller det att skapa ett språk som gör att alla i företaget förstår och arbetar efter samma strategier och mot samma mål.

Det handlar alltså om att göra kunskapsarbetet gripbart och om att förstå sina kunskapsbaserade tillgångar på ett bättre sätt. Nästa steg var att fundera över hur den kunskapsbaserade strategin skulle implementeras.

– Här kommer vi in på identiteten och hur viktig den är för kunskapsarbetet. För att bättre förstå kunskapsarbetet måste vi utgå från individen och individens relation till företagets identitet.

Miljö skapar identitet

I avhandlingen har Rylander även undersökt vilken betydelse den fysiska miljön har för identiteten, och därmed för kunskapsarbetet.

– Miljön är viktig för att uttrycka identitet, för hur människor ser på sig själva och för hur de interagerar. Utformningen av miljön kan hjälpa till att dra fram vissa delar i identiteten. Samtidigt påverkar identiteten hur miljön värderas.

– För exempelvis ett konsultbolag, som bara har intellektuellt kapital, är den fysiska miljön väldigt viktig. Den skapar förväntningar på hur folk ska agera och på kvaliteten på arbetet. Miljön är en stor del av att göra arbetet gripbart i ett kunskapsföretag.

Anna Rylander har också funderat över vad ett kunskapsföretag egentligen är. Hon menar att gränsdragningen kan vara svår.

– I brist på andra definitioner används ofta formell utbildning. Det är ett mått som kan ifrågasättas, särskilt inom entreprenörskap. En entreprenör som inte har en viss utbildningsnivå kommer inte att räknas som en del av kunskapsekonomin, konstaterar hon.

– Det finns en fara i att ha en alltför snäv definition. Särskilt nu när så många företag är beroende av kunskap, och traditionella gränsdragningar mellan olika typer av företag och verksamheter löses upp.

För mer info: anna.rylander@syd.kth.se

*Avhandlingen har lagts fram vid Skolan för Teknik och hälsa, KTH.———–