Utbildning i entreprenörskap ökar riskmedvetenhet

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2006:

Entreprenörsutbildningar gör ungdomar mer medvetna om riskerna med att starta eget företag. Fler kan tänka sig att någon gång starta eget efter att ha gått en utbildning, medan antalet som är säkra på att de kommer att starta företag minskar.

Sara Cervantes har undersökt hur kommuner kan förändra ungdomars attityder till att starta eget företag genom gymnasieutbildningar i entreprenörskap. I sin avhandling Attitudes towards starting small businesses – Youth and local authorities in a changing labour market?* visar hon att antalet ungdomar som har bestämt sig för att starta eget minskar efter utbildningen, från knappt 20 procent till knappt 15 procent.

– Ungdomarna inser att företagande tar mycket tid och kräver mycket resurser. Och de ser fler risker med att starta eget än vad de såg innan utbildningen, säger filosofie doktor Sara Cervantes, numera verksam som rektor på Lulavanskolan i Luleå.

Däremot ökar andelen ungdomar som kan tänka sig att någon gång starta eget, från drygt 80 till drygt 85 procent.

Cervantes har bland annat undersökt Bodens kommun. Här finns ingen tradition av eget företagande. I stället domineras kommunen av offentlig sektor, där nerdragningarna varit stora. De ledande inom kommun och näringsliv har insett vikten av att öka intresset för företagande.

– De ser att ungdomarna inte får med sig det här med företagande hemifrån. De vill att ungdomarna ska utveckla en positiv attityd till eget företagande och ser utbildning som en bra väg att göra det.

Pratar från ovan

Men det finns ett glapp mellan auktoriteter inom samhället och ungdomar, visar Cervantes. Politikerna och ledarna inom näringslivet vill gärna bidra till att förändra de ungas attityder till att starta eget, men är inte medvetna om vad ungdomarna vill. Ungdomarna i studien är mestadels positiva till eget företagande, men är intresserade av helt andra saker i nuläget. De vill resa, träffa nya människor och utbilda sig.

Cervantes menar att kommunerna i studien inte involverar ungdomarna när de genomför sina planer för framtiden.

– Politiker och ledare pratar från ovan och tar för givet att deras planer är rotade i ungdomarnas verklighet. Enda sättet tror jag är att prata mer med ungdomarna.

Ungdomarnas sociala bakgrund påverkar deras förhållningssätt till entreprenörskap. De som vill starta eget har vanligen en förälder som är egen företagare. Friheten att själva bestämma över sitt arbete är en av fördelarna som ungdomarna ser med företagande. Men de är också medvetna om att det ofta innebär hårt jobb som kan gå ut över familjen.

Viktigt med förankring

Cervantes visar på flera hinder och motstånd i sin avhandling. Det fanns motstånd hos föräldrar som medvetet avrådde sina barn från att starta eget företag, och hos vissa elever som lämnade entreprenörsutbildningen. Andra ville inte starta ett eget företag, trots att det ingick som en del i kursen.

Även lärarnas inställning påverkade. Vissa lärare var väldigt engagerade medan det hos andra fanns ett motstånd mot den tematiska undervisningen. Dessa varierande förhållningssätt har gett eleverna dubbla budskap menar Sara Cervantes.

– Det finns många delar att jobba med. Bland annat bör man ge mer stöd till lärarna och se till att undervisningen är förankrad hos alla, säger hon.

För mer info: sara.cervantes@skol.lulea.se

* Avhandlingen har lagts fram vid Luleå tekniska universitet———–