Svårt att skapa klusterdynamik

Jonas
Gustafsson
DELA

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2005:

När Stora Arbetsgivaren i ett litet samhälle lägger ned eller flyttar måste tillväxt och sysselsättning tillgodoses på nya sätt. Satsningar på kluster har under det senaste decenniet blivit en del av strategin. Men det är svårt att på politisk väg skapa den dynamik som ett väl fungerande kluster karaktäriseras av.

Den globala ekonomin och modern IT-teknik har medfört en ny verklighet för regional ekonomisk utveckling. Den verkligheten försöker Cali Nuur beskriva i sin doktorsavhandling Cluster Dynamics and Industrial Policy in Peripheral Regions – A study of cluster formation as a local development process*.

– Jag vill synliggöra att det finns en dynamik även i perifera regioner. Därför ifrågasätter jag den konventionella visdomen som säger att dynamiska kluster bara finns i regioner som Gnosjö och Uppsala. Avhandlingen i stort speglar det nya sättet att se på regional utveckling. Den tar upp möjligheter och begränsningar med att föra en aktiv klusterpolitik, säger Cali Nuur vid Arbetslivsinstitutet.

Han har gjort tre fallstudier som belyser olika former av klusterbildningsprocesser. Det första kallar han för det entreprenöriella caset och det handlar om klustret av callcenterföretag i Ljusdal. Där finns sedan 1970-talet ett framgångsrikt marknadsundersökningsföretag som har avknoppat ett antal nya företag inom samma bransch.

– I Ljusdal fanns en entreprenör som var upphov till det hela och sedan har politikerna sett möjligheterna att utveckla regionen och på olika sätt skapa en dynamik kring klustret. På 1990-talet när IT-utvecklingen kom igång tog klustret fart på allvar.

Försökte kopiera

Det andra fallet har fått namnet fnuttpolicycasetfnutt. I Söderhamn försökte politikerna skapa ett dynamiskt kluster genom ett regionalpolitiskt åtgärdspaket. Det blev inte så lyckat.

– Tanken var god, men det fungerade inte så bra. Ett av problemen var att regeringen inte tog hänsyn till de förutsättningar som fanns i Söderhamn. Politikerna försökte kopiera en lösning som hade visat sig framgångsrik på en annan ort i Sverige. Utvecklingen fick inte ske organiskt som i Ljusdal och projektet lades ned efter ett par år. Det går inte att bara lyfta in ett koncept utifrån och tro att det ska fungera, säger Nuur.

Han har också studerat ett tredje fall, fnutthybridcasetfnutt, som bäst kan beskrivas som en blandning mellan det entreprenöriella och det policyskapade caset. Klustret, som även det ligger i Söderhamn, initierades av politiker men drivs nu av privata initiativ. Det här fallet är fortfarande i sin linda, men har ännu inte visat på någon större dynamik.

Dynamik tar tid

Hur gör man då om man vill skapa ett kluster? Går det över huvud taget? Cali Nuur menar att ett kluster går att skapa, medan det är svårare att tvinga fram den speciella dynamik som finns i de framgångsrika klustren.

– I min avhandling skiljer jag mellan kluster och klusterdynamik. Jag tycker att själva begreppet kluster är överreklamerat. Det är egentligen bara ett namn för en samling företag som väljer att förlägga sin verksamhet i närheten av varandra.

– Klusterdynamik däremot handlar om samverkan, relationer och förtroende – och det tar tid att bygga. Det går inte att skapa från scratch, men om det finns något att bygga ifrån kan det gå. Som i exemplet Ljusdal: en driftig entreprenör la grunden till klustret, som sedan har fått ta 30 år på sig att utvecklas, konstaterar Cali Nuur.

För mer info: cali.nuur@arbetslivsinstitutet.se

*Avhandlingen har lagts fram vid KTH———–

2370

DELA