Relationerna viktiga i Uppsalas biotekniska kluster

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2005:

När kunskap rör sig i lokala, regionala och globala nätverk skapas innovationer, konkurrenskraft och tillväxt. Det visar Anders Waxell i sin avhandling Uppsalas biotekniska industriella system: En ekonomisk-geografisk studie av interaktion, kunskapsspridning och arbetsmarknadsrörlighet.

Anders Waxell är verksam vid kulturgeografiska institutionen och CIND vid Uppsala universitet (se artikel på motstående sida). Han har kartlagt aktörerna i Uppsalas biotekniska industriella system, och hur de samverkar.

– Jag har undersökt bioteknikföretagen, men även offentliga och privata forskningsinstitut, universiteten, statliga verk som Läkemedelsverket och Statens Veterinärmedicinska anstalt, finansiärer och andra organisationer som stödjer företagen. Där finns en stor bioteknisk kompetens som kan stimulera innovationskraften i företagen. Universiteten är också flitiga när det gäller att knoppa av nya företag, säger Waxell.

80 företag utgör kärnan

Vid årsskiftet 2002-2003 sysselsatte hela Uppsalas biotekniska system 8 000 personer. Totalt ingick ungefär 160 olika organisationer i systemet. Dessa kan delas in fyra grupper där kärnan är ett 80-tal bioteknikföretag. De övriga grupperna är offentliga och privata forskningsorganisationer, finansiella stödstrukturer samt komplementära stödstrukturer.

I avhandlingen koncentrerar sig Anders Waxell på fyra olika typer av relationer och interaktioner. Den första är affärs- och marknadsinteraktioner. Den andra är interaktioner med finansiärer. Den tredje relationstypen finns i det formella och informella sociala nätverket. Slutligen har han även studerat rörligheten på den lokala arbetsmarknaden.

– En huvudfråga i min avhandling är om Uppsalas system är lokalt, eller om det ingår i Stockholmsregionen. Jag har funnit att det beror på vilka relationer man menar.

Affärs- och marknadsrelationerna är till exempel oftast globala. Det finns få stora kunder på den svenska marknaden och företagen vill därför ut på den globala marknaden.

– Om man tittar på de finansiella relationerna så finns det väldigt få stora riskkapitalaktörer i Uppsala. Däremot finns många sådana aktörer i Stockholm. Därför kan man säga att de finansiella relationerna har en regional karaktär.

Riskkapital svagaste länken

Företagen kan visserligen vända sig till universitetens holdingbolag, Teknikbrostiftelsen, Almi Företagspartner eller något av projektfinansieringsbolagen, men bristen på riskkapitalister i Uppsala är påtaglig. Waxell konstaterar att finansieringsfrågan är fnuttsystemets svagaste länkfnutt.

– Det är en fördel för företagen att Stockholm ligger så nära Uppsala. Riskkapitalisterna vill kunna bevaka sina investeringsobjekt, och ofta vill de även ha en representant i styrelsen.

Lokalt finns ganska många formella samarbeten, inte minst mellan industrin och universiteten. Det finns också en hel del informella, sociala nätverk. Pharmaciakoncernen starka ställning i Uppsala spelar en viktig roll. Organisationen kan liknas vid en plantskola där individer har fått möjlighet att skaffa industriell erfarenhet och kunskaper i projektledning och marknadsföring.

– Interaktionen på arbetsmarknaden betecknar jag också som lokal. Uppsalas största fördel är den stora kompetens som finns inom det biotekniska området. I och med att rörelserna på arbetsmarknaden är lokala bär individerna med sig kunskapen till andra delar av systemet.

– Sammanfattningsvis kan man säga att Uppsala utgör ett lokalt biotekniskt kluster med karaktäristiska särdrag. Samtidigt tillhör Uppsala det större, regionala systemet i Stockholm och Mälardalen, säger Anders Waxell.

För mer info: anders.waxell@kultgeog.uu.se———–