Banken diskriminerar inte kvinnor

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2002:

Särskilda rådgivningscentrum och lån för kvinnliga företagare. Planer på att starta en kvinnobank. Och ett missnöje som debatterats friskt i media. Flera signaler tyder på att banken diskriminerar kvinnor. Men det stämmer inte, hävdar filosofie doktor Berit Björnsson.
– Jag finner inga signifikanta skillnader till kvinnors nackdel när det gäller de som har en kundförbindelse i bank.

Efter nästan 30 år som bankanställd la Berit Björnsson om kursen och skrev in sig som doktorand på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Nyligen disputerade hon på avhandlingen En bank även för kvinnor?. I den granskar hon sin forna bransch med forskarens ögon.

– Under min tid i banken funderade jag först inte i termer av att någon grupp skulle vara diskriminerad. Men debatten i media parad med mitt intresse för kvinnofrågor gjorde att jag ville undersöka saken närmare. Och jag såg att det fanns behov av forskning, säger Berit Björnsson.

Alla kunder lika nöjda

För att ta reda på om manliga och kvinnliga företagare behandlas olika av banken kombinerar Björnsson i sin avhandling kvalitativa och kvantitativa metoder. 700 småföretagare som är kunder i en svensk storbank har undersökts. Tyngdpunkten låg på det senaste rådgivningsmötet, men frågor om tillfredsställelsen på en mer övergripande nivå ställdes också. Dessutom samlades data som rör företagaren, företaget och situationen in. Resultaten visar att kvinnor och män upplever kvaliteten på rådgivningen som likvärdig.

– En grupp kvinnliga företagare som är verksamma i storstäder upplevde till och med högre kvalitet än männen.

Björnsson finner inga tecken på att bankpersonalens uppträdande eller bemötande varit dåligt mot någon grupp. Förståelsen för de kvinnliga företagarnas behov, visioner och vardag är inte lägre än för männens dito. Och rådgivningssamtalen är lika tillfredsställande för kvinnor som för män.

– Däremot verkar det som om en del kvinnor upplever någon form av hinder mot att ta den första kontakten med banken. Ofta är det någon annan som initierar den.

Eländesbeskrivning gynnar ingen

Björnsson hoppas att hennes slutsatser kan bidra till att debatten, som hittills varit alltför svart, blir mer nyanserad. För enskilda företagares skull, och för samhällets.

– Å ena sidan kan min studie vara till nytta för kvinnliga företagare. Den visar att de kan gå till banken utan rädsla för att generellt sett bli diskriminerade. Å andra sidan är den också en nyttig motvikt i debatten om att kvinnor har problem i finansiella sammanhang.

Om uppfattningen fnuttkvinnor är diskrimineradefnutt får fäste kan den bli en självuppfyllande profetia: såväl bankens beslutsfattare som företagarna tror att det är så och agerar därefter. Detta är inte bara en kvinnofråga, utan allvarligt även ur samhällsekonomisk synpunkt, menar Björnsson. Det är viktigt att forska vidare för kvinnors och för mäns skull.

– Jag skulle vilja upprepa samma undersökning i samma bank i dag – fyra år senare. Jag vill se om det skett någon förändring, och i så fall i vilken riktning. Dessutom skulle jag vilja upprepa studien i två andra svenska storbanker för att pröva teoriernas giltighet även där. Fler frågor reses hela tiden och ämnet blir bara mer och mer spännande.

För mer info: berit.bjornsson@telia.com ———–