Gnosjös anda är manligt könad

Åse
Karlén
DELA

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2002:

Vem är gnosjöföretagaren – en man i blåställ med verktyg i händerna? Ja, åtminstone om man får tro den bild som såväl forskare som journalister gärna förmedlar. Sanningen är att en tredjedel av företagarna i Gnosjö är kvinnor. Men de syns inte.

De flesta fnuttvetfnutt hur det är i Gnosjö, trots att de aldrig varit där. Småländsk flit, många småföretag och så förstås den magiska gnosjöandan som svävar över regionen. Detta är en bild som skapats av massmedia, forskare och politiker, och den är både väletablerad och spridd. Men var finns kvinnorna i denna bild? Den frågan ställer filosofie doktor Katarina Pettersson vid kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, i avhandlingen Företagande män och osynliggjorda kvinnor. Hon har analyserat 45 populärvetenskapliga och mer forskningsmässiga studier samt 300 tidningsartiklar i ämnet och finner en samstämmig historia.

– Mitt huvudresultat är att männen är överordnade i bilden av Gnosjö, medan kvinnor som är företagare är osynliggjorda, säger Katarina Pettersson.

Företagare i periferin

När kvinnor väl nämns är det som fnuttföretagarhustrufnutt, fnuttmedhjälparefnutt eller fnuttstödfnutt. Detta trots att de utgör 33 procent av det totala antalet gnosjöföretagare. Pettersson benämner denna bild fnuttgnosjödiskursenfnutt. Med diskurs menar hon alla de utsagor, berättelser och representationer om en plats som hänger ihop som en tät väv.

– Begreppet diskurs handlar om makt och språk. Diskursen sätter upp gränser för vad som kommer med eller inte – och i fallet Gnosjö är det män som räknas och kvinnor som hamnar utanför.

I de många citat som redovisas i avhandlingen är företagaren självklart en fnutthanfnutt. Det heter till exempel att fnuttGnosjöföretagaren älskar sitt företag mer än sin hustrufnutt. Ofta handlar det om hårt arbete, praktisk hantverkskunskap, och om män som byggt upp sitt företag från grunden med sina bara händer. Med andra ord har diskursen en klart maskulin prägel.

Trots att många företag drivs som familjeföretag hemma vid köksbordet – av make och maka tillsammans – är det farfäder, fäder, söner och svågrar som nämns när man skriver företagens historia. Kvinnor är alltså delaktiga i företagandet, men de syns inte. Detta är olyckligt, menar Katarina Pettersson. Även om de flesta är överens om att det inte går att fnuttexporterafnutt gnosjömodellen till andra regioner, framställs Gnosjö som en förebild som många sneglar på.

– Jag ställer mig frågande till detta som ideal. Om man i forskningen inte beaktat en massa viktiga aktörer, det vill säga kvinnorna, får man en felaktig, snedvinklad bild. Man missar förmodligen en del av förklaringen till framgången.

Onödiga myter

Hennes uppmaning till alla som bidrar till gnosjödiskursen är tydlig: fnuttSläpp fram kvinnorna!fnutt. Men för den skull menar hon inte att man ska anamma den mytiska bilden av kvinnan. Hjältinnesagor om kvinnor som mindre hierarkiska, eller på annat sätt bättre företagare, är ingen hjälpt av.

– Det är viktigt att använda ett problematiserande könsperspektiv och varken överdriva det manliga eller det kvinnliga. Det löser inga problem på arbetsmarknaden.

– Som forskare och journalist gäller det att ta ett steg tillbaka och inte låta sig föras med av framgångsbilden. Man måste tänka efter vad det är man är med och reproducerar, säger Katarina Pettersson.

För mer info: katarina.pettersson@kultgeog.uu.se———–

1759

DELA