Sverige är ett entreprenörernas land

Följande text ingick även i temat fnuttEntreprenören genom tidernafnutt som publicerades i Entré nr 1, 2003:

Merparten av forskningen handlar om stora företag. Det har varit tystare kring småföretagen, trots att de utgör 99 procent av företagsbeståndet. Men bakom varje svenskt storföretag står en entreprenör. Historien börjar redan innan industrialismens genombrott.

Den industriella revolutionen kan delas in i olika faser. I varje fas har det funnits element som varit mycket viktiga för samhällsutvecklingen. Karl Gratzer, docent i företagsekonomi på Södertörns högskola, menar att tiden innan 1870 kan ses som en förberedelsens tid.

– Då lades grunderna för den industriella revolutionen. Viktiga industrier var trävaruindustrin och järnhanteringen. Ångkraften var den banbrytande innovationen. Samuel Owen grundade ett av Sveriges första gjuterier och byggde landets första ångfartyg, säger Karl Gratzer.

Baltzar von Platen grundade vid samma tid Motala verkstad som tillverkade utrustning för byggandet av Göta Kanal. Här utvecklades också mycket viktig kunskap som sedan spred sig till andra verkstadsföretag. Göran Göransson hette en annan entreprenör som köpte de svenska rättigheterna till Bessemerprocessen, en metod för att framställa stål. Utvecklingen var viktig för hela branschen och ledde bland annat till grundandet av Sandvikens järnverk.

– Göransson är ett bra exempel på en riktig entreprenör. Han var besjälad av att metoden skulle fungera, utvecklas och spridas. Annars är ju Alfred Nobel en av våra stora företagare och uppfinnare, och ett namn som kom att bli ett av Sveriges viktigare varumärken.

Tekniska innovationer

Genombrottsåren för den industriella revolutionen kom 1870-1885. Då grundades många av de storföretag som fortfarande är betydelsefulla i Sverige.

– Uppfinnaren och industrimannen Gustaf de Laval var föregångare inom många områden. Han hade över 90 patent och grundade en mängd företag under sin livstid, bland annat AB Separator. År 1890 startade han också Sveriges första privata forskningsinstitution med över 100 anställda. Tanken var inte bara att uppfinna, utan även att kommersialisera innovationerna.

Fruktbara samarbeten

Lars Magnus Ericsson är ett annat givet exempel på en entreprenör som har betytt mycket för Sverige. Han köpte in en Bell-telefon och plockade isär den. Efter att ha förbättrat designen startade han svensk tillverkning efter utländsk modell, som det brukar heta. Med den bättre produkten slog han ut de andra europeiska telefonerna på marknaden. Ericsson arbetade effektivt tillsammans med telegrafverket, vilket medförde att Stockholm blev den telefontätaste staden i världen på 1880-talet.

– LM Ericsson startade som ett källarföretag tillsammans med affärsmannen Henrik Cedergren. En typisk kombination av en tekniskt skicklig innovatör och en driven affärsman, det perfekta entreprenörsteamet.

Redan vid första världskrigets början var LM Ericsson ett multinationellt företag. Ericsson själv drog sig ur, som en sann entreprenör, och ägnade sig åt nya innovationer.

Under perioden när företagen blir internationella, minskar betydelsen av entreprenören som individ. Entreprenörsfunktionen blir institutionaliserad. AGA blir till exempel en kreativ lekstuga för teknologer. Härifrån kommer, även efter AGA-fyren, innovation efter innovation.

Efter andra världskriget har det inte startat så många företag som växt sig stora i Sverige. De som kom fram var oftast inte tekniskt inriktade. Det handlade snarare om organisationsinnovationer. Som när Ingvar Kamprad fnuttuppfannfnutt ett nytt distributionssätt för sina möbler.

För att vara ett litet land har Sverige haft en bra företagsutveckling. Vi var tidigt multinationella, med fabriker i andra länder. Men på vilket sätt har då Sverige varit bra för våra entreprenörer?

– En gynnsam miljö är viktigt för företagens utveckling, och det har vi haft i Sverige. Det har till exempel funnits ett samförstånd mellan staten och näringslivet. De företag som är stora i dag har ofta utvecklats i samarbete med staten. AGA samarbetade med lotsverket, Ericsson med telegrafverket. Sedan har vi haft ett bra skolväsen. I stort har den svenska modellen varit bra för företagandet, säger Gratzer.

Viktiga institutionella händelser i entreprenörernas historia är till exempel införandet av näringsfriheten 1864. Då avskaffades skråväsendet och vem som helst kunde starta företag. Vi hade också en tidig aktiebolagslagstiftning som gjorde det relativt lätt att starta aktiebolag i Sverige jämfört med i andra länder. En annan viktig händelse för entreprenörerna var införandet av patentverket år 1892.———–