IT och case viktiga inslag i workshop

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2002:

Vad får man om man rör ihop dansk kreativitet med österländsk visdom, tillsätter en nypa amerikanska exempel och reder av med svenska erfarenheter? Jo, en workshop för lärare som vill lära sig mer om lärande.

13-14 november var det dags för entreprenörskapslärarna att återvända till skolbänken. Då genomförde Esbri den femte årliga workshopen på temat Entreprenörskap och lärande. I år samlades ett fyrtiotal deltagare från 20 olika lärosäten på Hasseludden Konferens och Yasuragi. Extra glädjande var att det bland talarna och deltagarna fanns två danskar, två finländare och en amerikan som bidrog med erfarenheter från sina hemländer.

Under workshopens första dag höll professor Hans Siggaard Jensen från Learning Lab Denmark i ett längre pass om lärande och kreativitet. Han menade att kreativitet handlar om att ignorera de regler och koder som andra tar för givna.

– På Learning Lab har vi en hypotes. Den säger att den nya kunskapsekonomins affärssystem inte kan baseras på hur man gör affärer i den traditionella industrin. Snarare hämtas modellen från kreativa industriers affärssystem. Därför är det viktigt att studera till exempel musik- och filmindustrin, sa Hans Siggaard Jensen.

Berättelse med beslut

Dag två bidrog professor Tom Kosnik från Stanford University med praktiska erfarenheter från många års arbete med case i undervisningen, det vill säga fallbeskrivningar av företag.

– För mig är ett case en kort berättelse med inbyggt beslutsfattande. Idén är att ha så lite vanliga föreläsningar som möjligt och istället låta studenterna göra det mesta av arbetet utanför klassrummet, sa han.

Kosnik anser att casemetoden bör kombineras med andra inlärningsmetoder för bästa effekt. Handlar caset om prissättning eller positionering bör studenterna läsa in relevant litteratur samtidigt. Betygsättning av muntliga prestationer kan vara ett problem. Vissa studenter tenderar att dominera diskussionen medan andra gärna sitter tysta, och som lärare måste man försöka komma runt detta.

– Det är också viktigt att komma ihåg att en bra fråga ofta kan vara bättre än ett bra svar, sa Tom Kosnik.

Gruppdiskussionerna efter professor Kosniks pass visade att det finns ett stort intresse, åtminstone bland lärare, av att jobba med case i undervisningen även i Sverige. Problemet är att bra fallbeskrivningar som dels är anpassade efter svenska förhållanden, och dels handlar om entreprenörskap, inte direkt växer på träd.

På vilka meriter studenter tas in på entreprenörskapskurser och –program var ett annat ämne för diskussion. Vid sidan av de vanliga betygskraven använder sig många av intervjuer, men frågan är vad man bör leta efter? Om det är entreprenörsembryon som eftersöks är man ute på hal is – i dag är de flesta forskare överens om att det inte finns någon personlighetstyp som är extra lämpad för entreprenörskap.

– Intervjuer kan vara intressant om man väljer olika typer av personer. Det är häftigt om man får det att funka, men samtidigt tungt, sa Kerstin Mickelsson på Esbri.

– Vi skulle kunna anta studenterna enbart efter betyg, men våra erfarenheter visar att de studenter som lyckas bäst med utbildningen inte alltid är de med bäst betyg, sa Lars Andersson från Chalmers tekniska högskola.

IT i undervisningen

IT-baserad undervisning var ytterligare ett diskussionstema. De lärare som deltog i workshopen hade blandade erfarenheter: några hade hållit i grundkurser medan andra hade undervisat MBA-studenter. I vissa fall hade undervisningen skapat goda kontakter mellan studenter på olika orter och till och med i olika länder, medan det i andra fall blev väldigt anonymt. Lena Ramfelt från KTH konstaterade att hon saknar en fnuttmellanpersonfnutt som kan använda webben för att addera värde till hennes kursinnehåll. Hon jämförde med en projektledare på en reklambyrå som tar emot kundens produkt och sedan sätter ihop ett team som kan öka produktens värde.

– Det behövs en medvetenhet på universiteten om att IT är ett av flera stöd för lärande. I dag bygger det på att pionjärer tycker att det är roligt – men hur länge håller det, undrade Ramfelt.

– Lärande är en form av sökande och då är IT ett hjälpmedel. Vi måste göra studenterna till sökande i både den fysiska och den virtuella verkligheten, sa Rune Andersson på Umeå universitet.———–