Akademiskt entreprenörskap

Universitet och näringsliv samverkar eftersom ny teknologi på senare tid blivit alltmer vetenskapsbaserad. Ett fenomen som rönt särskilt stort intresse är akademiskt entreprenörskap, dvs de olika sätt på vilka akademiker direkt deltar i kommersialiseringen av forskningen. Magnus Henrekson föreläser med utgångspunkt från sin nya bok ”Akademiskt entreprenörskap. Universitet och näringsliv i samverkan” (skriven med Nathan Rosenberg). Sverige lägger ner stora summor på forskning och utveckling (FoU) och har omfattande statliga stödsystem, men trots detta har det akademiska entreprenörskapet varit klart mindre omfattande än i USA. Vad beror detta på? Mot denna bakgrund analyseras incitamentstrukturen i vissa centrala avseenden: avkastningen på investeringar i humankapital på universitetsnivå och incitamenten att bli entreprenör och expandera befintliga verksamheter. Vidare diskuteras drivkrafterna för att anpassa kursplaner och forskningsanslag till efterfrågan från det omgivande samhället i det centraliserade svenska universitetssystemet jämfört med ett mer decentaliserat system. Under 1990-talet har flera politiska åtgärder förbättrat möjligheterna till entreprenörskap i Sverige. Analysen i boken talar för att fortsatta åtgärderför att främja entreprenöriell aktivitet skulle uppmuntra det akademiska entreprenörskapet ytterligare.