Vilken entreprenörskapsforskning är praktisk?

Följande text publicerades även under vinjetten fnuttÅsiktenfnutt i Entré nr 2, 1999:

Kan akademisk forskning och utbildning leda till ett ökat entreprenörskap? Handen på hjärtat: lär sig inte entreprenörer bäst av andra entreprenörer?

Jo, utan tvekan har framtidens entreprenörer mycket att lära av dagens entreprenörers praktiska erfarenheter. Men gårdagens och dagens praktik är inte nyckeln till framtidens alla problem. Därför vill jag mena att det finns en betydande praktikstödjande roll att spela också för akademisk forskning som förmedlas i form av akademisk entreprenörskapsutbildning.

Men inte för vilken entreprenörskapsforskning som helst. Riktigt illa är det när forskare genomför studier med dåliga metoder otillräckliga förkunskaper för att rätt förstå sina resultat. Vad vi då kan få oss till livs är en felaktig beskrivning av hur verklighetens faktiskt beter sig, upphöjd till norm för hur entreprenörer bör bete sig. Denna sammanblandning av beskrivande och normativa resultat återfinns också i forskning som är snäppet bättre.

Även om beskrivningen av existerande fnuttnormalpraktikfnutt (till exempel rörande småföretagares sätt att hantera sina kunder) är någorlunda korrekt är det inte givet att det bästa rådet framtidens taktiker kan få är fnuttgör om dem!fnutt. fnuttNormalpraktikenfnutt är nämligen per definition medelmåttig. Entreprenörskap, däremot, är något som höjer sig över mängden. Nu når den akademiska forskningen och underviskningen vanligen lite längre än så.

Detta gör den genom att studera hur de fnuttmest entreprenöriellafnutt företagen och företagarna skiljer sig från sina mindre spektakulära kolleger. Genom att systematiskt samla in, analysera och sprida exempel på framgångsrik praktik kan akademisk forskning påskynda spridningen av sådan praktik. Problemet är att i allmänhet kommer den aldrig först, som följer en annans fotspår. Barbie har följts av ett otal liknande dockor med allehanda namn, alla lika lätta att glömma.

Vad akademisk entreprenörskapsforskning och -utbildning bör uppnå är förståelse för själva grundförutsättningarna för affärsmöjligheters uppkomst, och för vad som behöver göras för att framgångsrikt utnyttja dem. Detta innefattar hur strukturella och institutionella förhållanden, och särskilt förändringar i sådana, påverkar vad som är möjligt (nationalekonomi, statsvetenskap, kulturgeografi). Det innefattar också insikter om människors sätt att tänka och bete sig, enskilt och i grupp (psykologi, sociologi) samt konsten att anskaffa och samordna resurser (företagsekonomi). Detta gör entreprenörskapsforskning och utbildning till något mycket bredare än att avbilda och förmedla framgångsrika entreprenörers beteende.

Att studera framgångsrik praktik är lärorikt. Men det gäller att uppnå en teoretisk förståelse för dess framgång för att dra rätt slutsatser.

Grundförutsättningen för Barbies framgång var att det under det sena 50-talets USA för första gången vuxit fram en distinkt ungdomskultur. Traditionella dockor gav inte småflickor möjlighet att genom leken identifiera sig med (en ”idealbild” av) den kommande rollen som fnutttonårskvinnafnutt. Det gjorde däremot den bystförsedda Barbie.

Med insikt om att Barbies framgång bygger på ett tidigare otillfredsställt behov av identifikationslek lanserar man inte en Barbiekopia. Då löser man istället det gamla mysteriet att pojkar inte vill leka med dockor, och lanserar Action Man. Det är den typen av teoretisk förståelse som en praktistödjande entreprenörskapsforskning och -utbildning bör uppnå.

Per Davidsson, professor i entreprenörskap, Internationella Handelshögskolan i Jönköping———–