Viktigt vara entreprenör under IT-bubblan

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2006:

Fredrik Augustsson har lagt fram sin doktorsavhandling They Did IT – The Formation and Organisation of Interactive Media Production in Sweden vid Stockholms universitet. I den undersöker han internetbranschens framväxt och organisation i Sverige.

Fredrik Augustsson menar att IT-bubblan måste ses ur ljuset av den ekonomiska krisen på 1990-talet. Det enda som går bra då är teknikföretagen, och det byggs upp en bild av att vi är på väg in i kunskapssamhället.

– Vi matas med budskapet att det är det här vi är bra på i Sverige. Företag som Framfab, Spray och Icon Medialab växer fram, samtidigt som många storföretag börjar lägga ut jobb på de mindre. Plötsligt ska alla ha en hemsida, säger filosofie doktor Fredrik Augustsson, Arbetslivsinstitutet.

Tillsammans med bland andra professor Åke Sandberg har han gjort en enkätundersökning bland företag som producerar interaktiva webbsidor. Augustsson har även studerat hur företagen presenterar sig på sina egna webbsidor. En del ser sig främst som tekniska företag, andra som esteter med koppling till reklam och andra medier. En tredje grupp ser sig som leverantörer av ekonomiska lösningar.

– Jag har också gjort en analys av vad som skrevs i medierna om den här branschen mellan 1990 och 2003. Man kan säga att avhandlingen är en berättelse om internetbranschens uppgång och fall.

Det är lätt att tro att alla IT-företag var helt nya, men många av dem fanns faktiskt innan boomen. Merparten var traditionella datakonsulter, managementkonsulter eller reklambyråer. När boomen kommer börjar de syssla med webblösningar, men fortsätter samtidigt med sin ordinarie verksamhet.

Få nya företag

Mindre än en fjärdedel av företagen i den fnuttnyafnutt ekonomin, var egentligen nya och hade webben som huvudsyssla.

– Birgersson och kompani får ändå rätten att definiera vad den nya ekonomin är. Bilden blir att branschen består av nya, entreprenöriella företag som ligger på börsen och är organiserade på nya sätt. Men det nya i organisationen är ofta att företagen har flipperspel och cool inredning på kontoret. Det viktiga är att måla upp bilden av en kreativ entreprenör.

De företag som syntes mest, som Spray och Framfab, hade mindre än tio procent av marknaden, men fick ändå all uppmärksamhet. De flesta IT-företag var små och hade inte tillgång till vare sig riskkapital eller aktiekapital.

Ett gemensamt drag var att företagen samarbetade med varandra i stor utsträckning. Samma företag kunde vara både leverantör och beställare av tjänster. De hade en generell inriktning, men utöver det skiftade verksamheten mycket.

Förtroendet försvinner

När bubblan sedan brister beror det på flera saker. En viktig faktor är nedgången i efterfrågan. De befarade millennieproblemen är överstökade och många har vid det laget webblösningar de är nöjda med. I samma veva kommer ett antal dåliga kvartalsrapporter, som följs av börskraschen.

– Förtroendet för företagen försvinner. Det pratas om hur entreprenörerna har blåst aktieägarna, att de visste innan att det skulle gå åt skogen. Den allmänna åsikten är att de var för galna. Och den här bristen på förtroende finns faktiskt kvar i dag. Det är fortfarande svårt att dra igång nya IT-företag. Samtidigt finns många av företagen från boomen kvar, men de tar det lite lugnare nu.

– Den rådande bilden är att det var en otroligt stor uppgång och en riktig kraschlandning. Min bild är lite mer jämn. Men på ett sätt stämmer det att mycket försvinner efter kraschen. Entreprenörerna som tidigare var ikoner, blir falska profeter. Efter kraschen vill ingen längre förknippas med företag som Framfab och Spray, säger Fredrik Augustsson.

För mer info: fredrik.augustsson@arbetslivsinstitutet.se———–