”Värden från svensk forskning realiseras inte”

Följande text publicerades även under vinjetten ”Åsikten” i Entré nr 4, 2019:

Vi befinner oss i en alltmer digitaliserad och globaliserad kunskapsekonomi. Samtidigt står vi inför stora, globala utmaningar: Klimatförändringar, ökad polarisering och en åldrande befolkning är bara några av dem. För att kunna möta utmaningarna krävs inte bara förstklassig forskning, utan också att resultaten av forskningen kommer till konkret nytta i samhället.

De flesta värden vi skapar och handlar med i dag är immateriella, såsom inbäddad mjukvara, digitala och analoga tjänster, medicinska rön, tekniska innovationer och varumärken. Svenska företags samlade värde utgörs till 80 procent av immateriella tillgångar.

Med utrullningen av 5G kommer de redan enorma datamängderna snabbt att mångfaldigas. Förmågan att materialisera det potentiella värdet hos dessa tillgångar, samt viljan och förmågan att dela data på ett säkert sätt, kommer vara betydelsefulla. Både för att möta våra gemensamma utmaningar och för enskilda företags framgång.

I dag har alldeles för få aktörer full kännedom om sina immateriella tillgångar. Ännu färre tar strategiska beslut om hur tillgångarna ska hanteras för att värdet ska maximeras. Risken är därmed stor att potentiella intäkter uteblir, att företag, entreprenörer, upphovspersoner eller uppfinnare förlorar värdefulla tillgångar och att forskningsresultat aldrig kommer samhället till nytta.

För Sveriges tillväxt och konkurrenskraft är det nödvändigt med en medveten strategi för hur vi hanterar de immateriella tillgångar som skapas här. Vi är ett innovativt land med en liten inhemsk marknad, som verkar på en hårt konkurrensutsatt global arena. Särskilt viktigt är det för de forskningsresultat som skapas på svenska lärosäten.

PRV ser att detta inte görs optimalt i Sverige i dag. Viktiga incitament saknas, och den generella kunskapen om hur man skapar genomslag för forskning är låg. Nyttiggörandet sker till övervägande del genom vetenskaplig publicering. Det är värdefullt, men ofta inte tillräckligt för att fullt ut realisera de värden som skapas inom forskning och lärosäten.

För att svensk forskning ska få det genomslag den förtjänar behövs ett rejält kunskapslyft hos samtliga aktörer i innovationssystemet kring hantering av immateriella tillgångar. Ska Sverige ha en chans att hålla jämna steg med den snabba utvecklingen i omvärlden behöver detta ske nu. Det är också brådskande att vi ser över de incitamentsmodeller som finns för nyttiggörande av forskning. Framöver bör hantering av immateriella tillgångar löpa som en röd tråd genom policyutvecklingen för utbildning, forskning, innovation, kreativt skapande, konkurrenskraft, export och tillväxtpolitik.

Kunskap är en immateriell tillgång. Att inte ha tillräcklig kompetens och kunskap om hur man strategiskt hanterar sina immateriella tillgångar, innebär att man inte kan realisera de värden som skapas inom forskning och på lärosäten. Därmed undermineras själva grunden för forskning och kunskapsutveckling.

Om Peter
Peter Strömbäck är generaldirektör för Patent- och registreringsverket (PRV) sedan våren 2018. Dessförinnan var han generaldirektör på Swedac och vd på Innovationsbron, som numera ingår i Almi. Han har en civilingenjörsexamen från KTH. Peter nås på peter.stromback@prv.se———–