VALPANELEN | Vad kan politikerna göra för att stärka entreprenörskap?

Valet närmar sig med stormsteg. Vilka politiska åtgärder krävs egentligen för att stärka entreprenörskap och innovation i Sverige? Vi frågar åtta professorer på området.

Caroline Wigren-Kristoferson, professor i urbana studier vid Malmö universitet

– Vi behöver ett modigt ledarskap som sätter klimatet i fokus. Sverige ska vara en föregångare och ta ansvar eftersom vi har kunskap på området och en livsstil som kostar för klimatet. Vi har mycket grön teknik, men behöver implementera och använda den. Både institutioner och individer har ett ansvar i detta.

– Det måste finnas en tydlighet från politiskt håll när det kommer till vilka vägar Sverige ska gå vid stora skiften, som klimatomställningen. Så länge en osäkerhet finns, kommer entreprenörer inte våga satsa på hållbart företagande. I mikrobryggerier, till exempel, och andra hantverksföretag är arbetet ofta mer intensivt och har långsammare processer. Entreprenörer behöver besked om den typen av hållbar verksamhet är värd att satsa på. Vi måste komma bort från de snabba processerna. Är politikerna redo att stötta fler företag i den omställningen? Läs hela svaret

Ester Barinaga, professor i entreprenörskap vid Sten K Johnson Centrum för Entreprenörskap, Lunds universitet

– Politikerna måste börja se socialt entreprenörskap och civilsamhällets roll i samhället som långsiktig. Projektifieringen är förödande för de sociala insatser som görs. När sociala företag förväntas kommersialiseras och stå på egna ben efter avslutat projekt stryps finansieringen – även om projektet levererat fantastiska resultat. Och ett nytt projekt måste påbörjas för att kunna fortsätta den sociala insatsen. Men sociala insatser kan per definition inte kommersialiseras. Det finns en kunskapslucka bland politiker och byråkrater här. Sociala entreprenörer med fokus på social rättvisa fungerar inte på en marknad, de är något helt annat.

– Därför behöver en långsiktig finansiering säkerställas. Annars sker som i dag – att kompetent personal med upparbetade relationer i socialt utsatta områden och kontexter lämnar projektet för andra mer stabila inkomster. I längden orkar människor inte med ovissheten kring finansiering och således sin egen försörjning. Läs hela svaret

Ivo Zander, professor i entreprenörskap vid Uppsala universitet

– Det spelar ingen roll om du är filosof, ekonom, teknolog, kulturvetare, jurist, sjuksköterska eller kommunikatör. Har du en bra idé som du vill kommersialisera så kan du göra det oavsett utbildningsbakgrund. Om man har känslan av att ha gått en riktigt bra utbildning blir man mer benägen att starta företag än annars. Därför bör politiker göra breda och omfattande satsningar på utbildning och forskning inom alla områden.

– För att människor ska ta steget att bli entreprenörer måste det kännas görbart och önskvärt. Både på ett generellt plan och utifrån sig själv. Om den som har gått en utbildning med forskande lärare har känslan av att hen ligger i framkant kunskapsmässigt kommer entreprenörskapet kännas görbart för individen. Därför är satsningar på undervisning och forskning centrala för entreprenörskap, även om kopplingen inte är direkt uppenbar. Läs hela svaret

Jerker Moodyson, professor i innovation, vd och akademisk ledare vid JIBS, Jönköping university

– Sverige har robusta och välfungerande institutioner som skapar stabilitet och förutsägbarhet i samhället och ekonomin. Människor och företag vet vilka spelregler som gäller och de allra flesta följer dem. Detta skapar tillit mellan människor och organisationer, vilket är oerhört viktigt. Men vi har allt att vinna på att visa större tilltro till entreprenörer genom att ta bort krångliga regler och kontrollera mindre. Låt incitament i stället för detaljregleringar styra beteenden.

– Politikerna behöver satsa på att bevara det utbyggda och fungerande välfärdssystem som gör att människor vågar ta risker eftersom konsekvenserna av misslyckanden inte är så dramatiska. Detta glöms ibland bort när diskussioner förs om att detta minskar incitamenten att arbeta.

– Även kompetensförsörjningen är en ödesfråga på längre sikt. Det handlar om såväl grundläggande som högre utbildning, om mångfald, om investeringar i fri- och nyfikenhetsbaserad forskning samt konst och kultur. De tendenser till minskad mångfald och de antydningar till starkare statlig styrning som förs fram från vissa håll är inte bara obehagliga ur ett humanistiskt perspektiv, de är också förödande för innovation och entreprenörskap. Läs hela svaret

Karl Wennberg, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm

– Att se entreprenörskaps- och innovationsfrågor som ett avgränsat politikområde vore båg, då det implicerar att det finns en specifik avgränsad politik för det. Men entreprenörskap och innovation är en del av samhället och påverkas av andra politikområden, så som skattepolitik, kulturpolitik, arbetsmarknadspolitik och utbildningspolitik. Därför är det extremt svårt att avgränsa det till ett område där det behöver ske förbättringar. Gör man det avgränsar man det också till en typ av entreprenörskap. En tech-start up och ett nytt företag inom kultursektorn kan ha vitt skilda förutsättningar.

– För att stärka entreprenörskap och innovation bör politikerna satsa på basala saker, som en god digital och fysisk infrastruktur, ett bra utbildningssystem och välfungerande rättssystem och byråkrati. Då kommer förutsättningarna för entreprenörskap i alla sektorer att stärkas. Det som gynnar alla i allmänhet, gynnar även entreprenörerna. Läs hela svaret

Malin Malmström, professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå universitet

– För innovation och tillväxt är tillgång till finansiering centralt, men idag är fördelningen skev. Företagande kvinnor får markant mindre medel än män, och så har det sett ut under lång tid. Det gör att företagande kvinnor och kvinnodominerade branscher har svårare att förnyas och effektiviseras genom innovation och det påverkar tillväxtmöjligheter. Staten måste vara en motvikt till den privata sidan där endast 1-2 procent av allt riskkapital går till företagande kvinnor.

– Därför behöver politiken se över uppdragsbeskrivningarna till de myndigheter som fördelar offentliga medel till entreprenörskap och innovation. Vill staten ha fler företagande kvinnor generellt och mer innovation och entreprenörskap i kvinnodominerade branscher så måste politikerna vara tydliga med hur det ska falla ut i praktiken. De behöver ställa krav på en jämn fördelning av finansiering och att statistik om förs och rapporteras transparent. Förstå då är det möjligt att följa upp hur fördelning av finansiering följer uppdragsbeskrivningarna. Läs hela svaret

Maureen McKelvey, professor i industriell ekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

– Sverige behöver fler som utbildar sig inom framtidsbranscher och som arbetar i stora industrier. Inom tech- och tjänstesektorn efterfrågas kompetens, en del är kopplat till entreprenörskap och intraprenörskap. Men det måste vara lönsamt att arbeta om Sverige ska lyckas behålla de duktiga människor som kan utveckla ny teknologi. Människor måste känna att det lönar sig att arbeta och ha incitament att arbeta efter pensionen. Det är också en förutsättning för en bra välfärd.

– Vi måste fundera på vilket framtida samhälle vi vill leva i. De studenter jag träffar vill bygga ett hållbart samhälle, de har många drömmar och ambitioner som vi måste ta på allvar. De ser på världen på ett annat sätt än studenter gjorde för 20-30 år sedan. Politiken måste möta upp de ungas energier och deras fokus på lösningar framför problem. Det är oerhört viktigt för att få unga välutbildade att stanna i Sverige med sin kompetens. Läs hela svaret

Pontus Braunerhjelm, professor i nationalekonomi vid Blekinge tekniska högskola, KTH och Entreprenörskapsforum

– En grundläggande förutsättning för ett vitalt företagande är att politiken klarar att lösa de övergripande samhällsproblemen, som energi och brottslighet. Företagare måste ha el i kontakten och känna sig trygga med att inte utsättas för bedrägerier och utpressning. Tilltron till att vi lever i ett rättssamhälle har naggats i kanten. På sikt hämmar det människor att starta och etablera företag.

– Kompetensförsörjningen är också central, särskilt med tanke på digitaliseringen som pågår. Entreprenörer måste kunna anställa personal med rätt kompetens. Programmerare och andra som jobbar med mjukvara är det stor brist på. Därför är det oroväckande med kompetensutvisningar och förslag om höga minimilöner för utomeuropeisk arbetskraft. Det är ingen bra idé alls. Läs hela svaret———