Tunga namn gästade Esbri

Följande text publicerades även i tidningen ”Forskning om entreprenörskap & småföretag” (Entré) nr 2, 2000:

Ämnet entreprenörskap är brett. Det märks inte minst på den stora variation av teman som presenterats i Esbris öppna föreläsningsserie med forskare om entreprenörskap och småföretag. Läsårets fyra sista föreläsningar handlade om familjeföretagande, serieentreprenörer, entreprenörskapets psykologi samt småföretagande i Internetåldern.

– Hur många härinne är familjeföretagare?
Frågan ställdes av professor Leif Melin, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, under hans föreläsning i mars om Familjeföretagandets dynamik – samspelet mellan ägande och strategisk ledning. Han kunde konstatera att några av de hundra deltagarna räknade sig till den gruppen, även om begreppet familjeföretag är minst sagt oklart.

– Det finns ungefär hundra olika definitioner av vad som är ett familjeföretag. Den vi jobbar efter innebär att en familj ska ha ägarmajoritet och vara representerad i styrelsen. Dessutom måste ledande representanter för denna familj betrakta företaget som ett familjeföretag.

Det sista kriteriet är väsentligt, menar Leif Melin. På pappret stämmer många företags ägarstruktur överens med familjeföretagets. Däremot uppfattas de inte på det sättet av varken ägarna själva eller andra.

Inom gruppen familjeföretag inryms en brokig skara av företag: unga som gamla, stora som små. Men vissa frågor måste de alla brottas med. Till dessa hör hur sammanblandningen av ägande och ledning ska hanteras och hur successionen av såväl ägande som ledning ska ske. Frågan om och i så fall hur externa aktörer ska ges inflytande i företaget är inte heller enkel att hantera.
– En extern vd i ett familjeföretag lever minst lika farligt som en vd i ett börsbolag, konstaterade Leif Melin.

Krossar myterna

Ekonomie doktor Alice de Koning, Handelshögskolan i Stockholm, föreläste i april om Serial Entrepreneurs and the Pursuit of Opportunities. Med hjälp av sin avhandling slog hon hål på fem myter om hur affärsidéer kommer till. Den första handlar om att affärsidén kommer som en blixt från klar himmel när entreprenören befinner sig på en viss plats, vid en viss tidpunkt.
– Jag tror tvärtom att affärsidéer är resultatet av processer, inte enskilda händelser. Entreprenören formar sin idé över tiden på samma sätt som skulptören formar sin lerklump, sa Alice de Koning.

En annan myt hon diskuterade är att affärsidéer arbetas fram av en ensam person. I själva verket bollas idéerna oftast med andra personer – till exempel familjemedlemmar, kollegor eller mentorer – så att det i efterhand är omöjligt att tillskriva endast en person äran. Av de 17 entreprenörer Alice de Koning studerat i sin avhandling arbetade fem tillsammans med minst en partner. Gemensamt för dessa var närhet.

– Även om de hade stora kontorsutrymmen var skrivborden placerade nära varandra. Alla kunde höra varandras telefonsamtal, informationen delades till hundra procent. Idéerna fanns därför i allas medvetanden tills någon slutligen uttalade dem högt.

Släng traditionerna

Traditionell undervisning i företagsekonomi fick sig en känga av psykologiprofessor Kelly Shaver, College of William & Mary i Virginia och gästprofessor vid Esbri. I maj föreläste han under rubriken Still More They Didn’t Teach You in Business School: A Psychological View of Entrepreneurial Behaviour. Kelly Shaver menar att det som lärs ut fortfarande är de gamla vanliga områdena redovisning, finansiering, organisation och marknadsföring. Men när affärer görs är det hela tiden människor som spelar huvudrollen.
– Ingen skulle väl låta mig, med min bakgrund inom psykologi, bedöma ett företags siffror. Däremot bedömer riskkapitalister, utan krav på psykologisk utbildning, affärsplaner bakom vilka människor döljer sig.

Kelly Shaver efterlyste speciellt mer undervisning om individer.
– Inom organisationsbeteende läser studenterna förvisso om människor. Men då handlar det om hur människor som grupp beter sig, och dessutom inom en organisation. Vad hjälper det en ensam entreprenör? frågade han sig.

Småföretagen och internet

Några dagar senare var det dags för professor Howard Aldrich, University of North Carolina, Chapel Hill, att inta podiet för att föreläsa om Learning, Legitimacy, and SME Competitiveness in the Internet Economy. När han talar om ”the early days” är det inte tiden då farfar var ung som åsyftas utan tiden då användandet av Internet ännu inte var utbrett. 1995 hände det på allvar, och sedan dess har vi – som konsumenter, anställda och arbetsgivare – börjat ställa högre och högre krav. Internets snabba utveckling medför både för- och nackdelar för småföretag.

– Å ena sidan måste småföretagaren värna om sina värdefulla IT-kunniga anställda, annars försvinner de snart till andra företag. Å andra sidan finns en uppsjö företag som tillhandahåller mjukvara på webben, bland annat sådana som specialiserat sig på human resource management. Det gör att även småföretagare kan få tillgång till den senaste teknologin utan att behöva investera särskilt mycket.

Mer information finns under Estrad i menyn där längre referat av föreläsningarna finns.
———–