TEMA: UTBILDNINGAR I ENTREPRENÖRSKAP | Låt studenterna sköta kommersialiseringen

Studenter kan bidra till kommersialiseringen av svensk forskning. På entreprenörskapsutbildningar knyts viktiga kontakter mellan forskare, studenter och alumner med koppling till näringslivet, visar Eva Berggren i sin avhandling.

I debatten om kommersialisering av forskningsresultat uttrycks ofta en besvikelse: Vi borde få ut mer. Men vägen till nyttiggörande kan se olika ut. Entreprenörskapsstudenter har stor potential, anser Eva Berggren.

– I stället för att prata om att forskarna ska ägna sig åt att kommersialisera, borde vi fokusera på vilken forskning som kan kommersialiseras. Studenter kan vara the missing link mellan akademi och näringsliv, säger Eva Berggren som har disputerat vid Högskolan i Halmstad.

Avhandlingen bygger på kvalitativa och kvantitativa studier av entreprenörskapsstudenter på Chalmers, Högskolan i Halmstad och Göteborgs universitet, samt nätverken runt dem. Studenterna har gått utbildningar som är inriktade på att starta företag, och Berggren har följt dem i upp till 20 år efter att de har tagit examen.

– Beroende på utbildningens upplägg formas olika typer av entreprenörer.

– På Chalmers skannar man verksamheten efter forskning som kan kommersialiseras. Forskarna matchas sedan ihop med studenter som får utveckla företag kring idéerna. På utvecklingsingenjörsprogrammet i Halmstad bygger företagen snarare på studenternas egna idéer.

Flest företag föds på Chalmers

Eva Berggren är inte förvånad över att flest företag föds på Chalmers – det hänger ihop med utbildningens design. Redan en kort tid efter utbildningen hade 60 procent av studenterna startat företag, och 45 procent fortsatte vara engagerade i företagande under en längre tid.

– Mina studier visar att Chalmersstudenter ofta rör sig mellan olika roller i flera företag, säger hon.

Ingenjörsstudenterna i Halmstad har en lägre grundarfrekvens. 13 procent startade företag kort efter utbildningen, och 12 procent fortsatte driva samma företag på längre sikt.

– I Halmstad tog studenterna fram egna idéer utifrån behov på marknaden. De tussades också ihop med forskare som kunde bidra till att utveckla idéerna, berättar hon.

På entreprenörskapsutbildningen vid Göteborgs universitet byggde studenternas företag på en mix av egna och forskares idéer. Även där gav utbildningen positiva effekter på både kort och lång sikt.

Utbildade företagare bäst rustade

I en av avhandlingens delstudier jämförde Eva Berggren företagare med olika typer av erfarenheter. Några hade startat ett företag medan andra hade startat flera, och några hade gått en entreprenörskapsutbildning medan andra saknade den erfarenheten.

– Allra bäst rustade var de som hade erfarenheter från både utbildning och eget företagande. Som företagare hade de lärt sig att hantera marknaden. De kunde också presentera sin idé på ett bra sätt för kunder och andra intressenter. Från utbildningen hade de med sig kunskap om lagar och regler, och en allmän öppenhet och flexibilitet.

Forskare kan inte ”business”

I den kvalitativa delen av avhandlingen har Berggren genomfört intervjuer på 15 företag i Halmstad som knoppats av från högskolan. Alla härstammade från forskningsområdet trådlös kommunikation. Tre av företagen startades av forskare, och tolv av studenter. I ett av de tre företag som grundades av forskare, fortsatte forskaren att driva företaget på längre sikt.

– Det går förstås inte att generalisera från så få fall. Men jag fick ta del av många intressanta tankar under intervjuerna. Forskarna som inte längre drev företag var insiktsfulla. De sa: ”Vi kan inte det här med business – vi har andra förmågor”.

När hon intervjuade studententreprenörerna märkte hon att de kom från två olika generationer som hade examinerats med några års mellanrum. Och det var tydligt att den andra generationen var influerad av den första.

– De är några år sedan jag gjorde studierna. Då var Högskolan i Halmstad liten och ny, med en påtagligt entreprenöriell kultur. Den andra generationens studententreprenörer fick hjälp av den första med allt möjligt, som nätverk, finansiering och affärserfarenhet.

– Det var också tydligt att båda generationerna hade fått samma kombination av ekonomi och teknik i utbildningen. Ibland kunde en studententreprenör upprepa nästan ordagrant vad en alumnentreprenör hade sagt, till exempel kring vikten av att fokusera på kundens behov snarare än tekniken, säger Eva Berggren.

På Chalmers är kulturen kring nyttiggörande stark, menar hon. Forskare fortsätter att vara delaktiga men studenter tar roller som entreprenörer.

– När jag intervjuade folk på Chalmers var det många som uttryckte att forskare bör hålla sig till det som de är bra på, nämligen forskning. Som entreprenör är man oduglig efter disputationen, hävdade någon. Forskare och entreprenörer har olika sätt att tänka.

Till viss del håller Berggren med.

– Från policyhåll finns det förväntningar om att det är forskarna själva som ska kommersialisera. Självklart finns det forskare som också kan lyckas som entreprenörer, men varför skulle de byta bort den karriär de redan har valt?

– Min forskning visar att studenter och alumner kan spela en viktig roll. Huvudsaken är ju att forskningsresultaten kommer ut i samhället. Det betonas också ofta av forskare.

Tidigare studenter stöttar växande studentföretag

Många tidigare studenter, så kallade alumner, har kvar kontakten med sitt lärosäte. Efter studierna har de skaffat erfarenheter från näringslivet. Förutom att fungera som förebilder kan de vara behjälpliga i växande studentföretag.

– Alumner delar gärna med sig av sin kunskap. I intervjuerna fick jag känslan av att de vill ”betala tillbaka” för den utbildning och det stöd de har fått.

Det blir en fruktbar situation för alla parter. Genom att hålla kontakt med universitetet eller högskolan får alumnerna inblick i aktuell forskning. Och för forskarna är kontakten en brygga till industrin.

– Entreprenörskap händer när olika kompetenser kommer samman. Jag ser entreprenörskapsutbildningar som en bra mötesplats för forskare, studenter och alumner, säger Eva Berggren.

Kontakta
eva.berggren@hh.se

MER OM AVHANDLINGEN

Eva Berggrens doktorsavhandling har titeln Students in Academic Entrepreneurship: Entrepreneurship Education and Key Actors Facilitating Student Start-ups in the University Context. Hon har disputerat vid Högskolan i Halmstad. Avhandlingen går att läsas som PDF.

LÄS FLER ARTIKLAR PÅ TEMAT:

Så rustar vi studenter för en arbetsmarknad i förändring.

Om McDonaldiseringen av entreprenörskapsutbildningarna.