TEMA: IMMATERIELLA TILLGÅNGAR | Företag kan missa stora värden

Kunskapen om immateriella tillgångar är generellt låg, både bland entreprenörer och i stödsystemen runt företag. Det gör att svenska företag riskerar att gå miste om stora värden.

Patent, varumärken och design är några av de mest kända immateriella tillgångarna. Men till dem räknas också företagshemligheter, tillverkningsprocesser, databaser och en rad andra resurser. Trots att de immateriella tillgångarna är avgörande för en stor del av företagets värde, är den generella kunskapen om dem låg.

Både entreprenörer och olika aktörer som arbetar med att stötta företag behöver uppdatera sig, anser Kjell-Håkan Närfelt. Han har under flera år arbetat med frågor som rör immateriella tillgångar, för Vinnovas räkning.

– Vi hade ett regeringsuppdrag som gick ut på att kartlägga stödet till små och medelstora företag när det gäller immateriella tillgångar. Kartläggningen visar att de mindre företagen har låg medvetenhet om frågorna, och även i det företagsfrämjande systemet är kompetensen bristfällig, säger Kjell-Håkan Närfelt.

Insikterna ledde fram till ett större regeringsuppdrag som avrapporterades våren 2020. I det samarbetade PRV och Vinnova för att utbilda företagare och rådgivare kring immateriella tillgångar.

– Det är inte skyddsaspekten som är det centrala, utan värdeskapandet. Företags immateriella tillgångar bör hanteras på ett affärsstrategiskt sätt.

Långsiktigt arbete

Vinnova införde så kallade IP-checkar, där IP kommer från engelskans intellectual property. Mindre företag kan ansöka om checkarna och använda dem för att köpa in kompetens och få hjälp att utveckla strategier för sina immateriella tillgångar.

– Vi utarbetade en metod där man inventerade bolaget, gjorde en omvärldsanalys och tog fram en strategi för att hantera de immateriella tillgångarna.

Båda myndigheterna och en rad forskare som var inkopplade på regeringsuppdraget fortsätter att arbeta kring frågorna.

– Det här är inget område för punktinsatser, det krävs ett långsiktigt arbete, säger Närfelt.

Att företag saknar kunskap kring immateriella tillgångar kan leda till problem, och det finns inte heller några enkla svar om vilken typ av skydd eller strategi som lämpar sig bäst. Det beror på vilken typ av företag som frågar, hur affärsmodellen ser ut och vilka marknader det vänder sig till. Varje företag behöver se över sin situation, och formulera en lämplig IP-strategi.

Det är lätt att tänka att en beviljad patentansökan borde ge företag det bästa skyddet. Men patent innebär också att teknologin blir offentlig, och efter 20 år fri att använda för vem som helst. Patentet ska skydda mot intrång, men om ett litet företag blir imiterat av en jätte kan det vara svårt att ta strid. Det lilla företaget har inte samma resurser och riskeras att knäckas bara av att rättsprocessen tar tid.

– Fortfarande tänker många företag: Ska vi patentera eller inte? Men patenten utgör bara en liten del av moderna IP-strategier, säger docent Marcus Holgersson som forskar om innovation och immateriella tillgångar på Chalmers.

Avtalen avgörande

Kjell-Håkan Närfelt konstaterar att fokus har flyttats från de formella immaterialrätterna till de bredare immateriella tillgångarna, till exempel företagshemligheter.

– Tidigare pratade man mycket om att skydda sina tillgångar genom patent. Nu handlar det mer om att hantera tillgångarna, till exempel att köpa och sälja data. Det stora värdet ligger i det som folk har i sina huvuden.

– Du ser de immateriella tillgångarna när du tittar på företags avtal med anställda, kunder och leverantörer. Avtalshantering är oerhört viktigt, men i dag finns det inte så många som är specialiserade på det. Jag har sett många exempel på svaga avtal mellan konsulter och startups i inkubatorer – det innebär att det blir oklart vem som äger och kan utnyttja den kunskap som utvecklas, säger Närfelt.

Med mer insikt i immateriella tillgångar skulle fler företag kunna fatta informerade beslut. Det är något som Marcus Holgersson välkomnar.

– Jag tror inte att så många företag skriver ner sin IP-strategi i ett tidigt skede, och det är inte heller det som är poängen. Men hur de väljer att hantera immateriella tillgångar i startfasen ger avtryck på verksamheten under lång tid. Och det oavsett om de fattar ett explicit beslut om att söka patent, eller ett implicit beslut om att ”det får bli som det blir”.

– Det finns en tydlig koppling mellan IP-strategier och affärsmodeller, och det kan gå väldigt fel om man inte tänker igenom besluten, säger Holgersson.

Licensiering kan bli bromskloss

Han berättar att många entreprenörer startar företag med licensierad teknologi. Efter ett tag märker de att affärsmodellen inte fungerar och vill förändra den. Då kan det skrivna licensavtalet bli en bromskloss för utvecklingen, om det inte har utformats på rätt sätt.

Flexibilitet är extra viktigt för startupbolag när de utformar sin IP-strategi.

– Riskkapitalbolag vill ofta att startups ska patentera sin teknologi, men det är inte säkert att det ger extra skydd. Det beror till exempel på vad man vill skydda sin teknologi mot, och i vilka länder. Det handlar också om vilka beslut som är kompatibla med en föränderlig affärsmodell, och om möjligheterna att driva kostsamma processer om ett annat företag skulle göra intrång.

– Generellt behöver företag bli bättre på att avgöra hur de ska använda sina resurser kopplat till IP-strategier, säger Marcus Holgersson.

Kontakta kjell-hakan.narfelt@vinnova.se
marcus.holgersson@chalmers.se

20 viktiga immateriella tillgångar

1. Namn på företag, produkter och tjänster
2. Logotyper för företag, produkter och tjänster
3. Domännamn
4. Design och utseende
5. Beviljade patent och patentansökningar
6. Registrerade och oregistrerade varumärken och design
7. Upphovsrätter
8. Företagshemligheter
9. Affärsidéer eller affärsmodeller
10. Kompetens och spetskunskap
11. Interna manualer och arbetsmetoder
12. Kundregister
13. Tillverkningsprocesser
14. Databaser
15. Text, foto, musik och film
16. Datorprogram, dataspel och appar
17. Egenutvecklad teknik
18. Forskningsresultat
19. Resultat av utvecklingsarbete och samarbete
20. Samarbetsavtal om immaterialrätt

Källa: PRV

Ensamrätt under begränsad tid

Immateriella rättigheter är ett snävare begrepp än immateriella tillgångar. Rättigheterna är skyddade enligt lag och indelade i fyra kategorier. De ger rättighetsinnehavaren tidsbegränsad ensamrätt till sina tillgångar.

1. Upphovsrätt skyddar musik, film, litteratur och annat konstnärligt skapande, samt källkod till datorprogram. Upphovsrätten gäller i 70 år efter upphovsmannens död.

2. Patent skyddar nya, tekniska lösningar på problem. Patentansökningar offentliggörs efter 18 månader. Ett patent gäller i max 20 år.

3. Varumärkesskydd skyddar unika kännetecken för företag, produkter och tjänster. Det kan bestå av ord, figurer, bokstäver, siffror, personnamn eller slogans. Ett varumärkesskydd gäller i tio år och kan sedan förlängas med tio år i taget, hur länge som helst.

4. Mönsterskydd/designskydd skyddar utseendet och formen på en produkt, men inte själva funktionen eller den bakomliggande idén. Ett designskydd gäller i max 25 år.

Källa: PRV

Läs fler artiklar om immateriella tillgångar——-