Svårt vara individ i familjens företag

Följande text ingick även i temat ”Familjeföretag” som publicerades i Entré nr 3/4, 2003:

Samspelet mellan familjemedlemmarna påverkar familjeföretagens strategiska utveckling. Annika Hall har i sin avhandling följt tre familjeföretag i andra generationen.
– För att förstå familjeföretag måste man gå bortom de ekonomiska modellerna. Man måste förstå familjen, säger hon.

Det kan vara svårt för en familjemedlem att bli en egen individ i familjeföretaget. Ofta hamnar man hamnar i skuggan av grundaren. Det visar Annika Hall, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, i doktorsavhandlingen Strategising in the context of genuine relations – An interpretative study of strategic renewal through family interactions.

Hall har fokuserat på de genuina relationerna, det vill säga nära relationer som bygger på till exempel släktskap.

– Det här har man inte tittat så mycket på inom strategiforskningen. Den har mest fokuserat på andra typer av relationer, som till exempel maktrelationer där man ofta har ett uttalat mål med relationen. I genuina relationer är det viktigt hur man gör saker, inte bara vad man gör. Relationen i sig är viktig och personerna kan inte bytas ut hur som helst.

Annika Hall har använt sig av teorier från strategiforskning och familjesociologi. Inom familjesociologi pratas det om identitetsparadoxen, som säger att samtidigt som man vill känna tillhörighet med familjen, vill man också separera från den och bli en egen individ.

– Alla jag har intervjuat har sagt att de vill gå sin egen väg, men sedan har de ändå gått in i familjeföretaget. Det har skett när företaget hotats på något sätt. Här syns behovet av att vara sin egen tydligt, samtidigt som man värnar om familjen.

Del av identiteten

När man väl är inne i företaget vill individen markera sig själv, och utveckla företaget efter sina egna idéer. Hall köper därför inte tanken att familjeföretag ofta stagnerar och bara förvaltas av efterkommande generationer.

– Yngre generationer tar ofta till sig kärnan i företaget, men sedan kämpar de hårt för att gå sin egen väg. Det är ett sätt att bli sin egen individ i företaget och gentemot familjen. De har ju också sina egna kompetenser som de för in i företaget.

Men om tidigare generationer tydligt motsätter sig en viss utveckling, trycker de yngre ofta inte på alltför hårt. De tar hänsyn till familjen och den genuina relationen. Det här spelar givetvis roll för företagets utveckling – man förnyar gärna, men inte på ett radikalt sätt. Identitetsparadoxen påverkar alltså såväl individen som företaget. Företaget blir ofta en stor del av grundarens identitet. Det kan vara svårt att lämna över till ny generation.

– Man kan inte bara slänga ut tidigare generationer. Men de ska heller inte sitta kvar tills de dör. Det är viktigt att generationerna visar förståelse för varandra. De äldre måste förstå att man kan göra saker på nya sätt och de yngre att företaget är en stor del av grundarens identitet, säger Annika Hall.———–