Socialt kapital främjar tillväxt

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2015:

Bra stöd från familj, vänner och kollegor är viktiga pusselbitar för ett framgångsrikt företagande. Men många tänker inte på att de kan använda sina befintliga nätverk på ett professionellt sätt för att få stöd i sitt företagande. Det gäller inte minst kvinnor som driver företag.

Det finns flera studier som visar att kvinnor vill utveckla sina företag och att de är lika duktiga företagsledare som män. Ändå är tillväxten i kvinnors företag, generellt sett, begränsad. Ett skäl kan vara att kvinnor inte använder sina nätverk på ett så professionellt sätt som de skulle kunna.

Det framgår i avhandlingen Socialt kapital – relationer och tillit – för utveckling av kvinnors företagande, författad av Maria Bogren, nybliven doktor vid avdelningen för ekonomivetenskap och juridik på Mittuniversitetet. Hon studerar hur socialt kapital utvecklas och kan stimuleras i företag som drivs av kvinnor.

– Utan relationer kan man sitta ensam på sin kammare och jobba – och det händer ingenting. Att ha socialt kapital innebär en möjlighet till kunskapsutveckling inom den egna branschen, men också att få nya kreativa idéer genom inspiration utifrån, säger Maria Bogren.

Begreppet socialt kapital är svårfångat. I avhandlingen definieras det som ”karaktärsegenskaperna hos relationerna till andra, vilka kan ge tillgång till viktiga resurser”. Vid sidan av finansiellt kapital och humankapital, har socialt kapital stor betydelse för företag som vill växa.

Att använda sina nätverk på ett professionellt sätt kan i handling betyda att ta hjälp av bekanta med kompetens inom vissa områden, som bokföring. Eller att plocka in erfarna företagsledare i styrelsen.

– Det ger företagaren förutsättningar att fokusera på sin huvuduppgift. Kvinnorna i studien hade inte alltid tänkt på att deras befintliga relationer kunde vara fruktbara för företagets utveckling.

I avhandlingen har Maria Bogren koncentrerat sig på de små sammanhangen. Hon följer 24 företagande kvinnor från Sverige och Norge som deltog i utvecklingsprogrammet ”Kvinnor och tillväxt”, riktat mot kvinnor i Jämtland och Tröndelag, som pågick 2010–2013.

Kriterier för att få vara med i programmet var att företagen ansågs ha ambition och potential att växa. Utöver det hade företagsledarna väldigt olika förutsättningar. Kvinnorna drev företag inom olika branscher som service, hälsovård, upplevelseindustri, handel och tillverkning. Några hade varit verksamma i tjugo år, andra bara i några få år. Några var ensamföretagare, andra hade anställda.

En annan viktig slutsats i avhandlingen är att kvinnor som har ett heterogent nätverk sedan tidigare, är mer öppna för nya nätverk.

– Företagsledare som verkar i branscher där det är självklart att arbeta i konstellationer med flera olika yrkeskategorier, till exempel inom kultursektorn, visade sig vara snabbare på att bygga nya relationer, säger hon.

Bilden förstärks av att företagare som uppgav att de har stöd från flera håll, till exempel från familj, vänner, coacher, företagarnätverk och andra sociala nätverk, är mer villiga att ge sig in i nya relationer. Men relationernas kvalitet är också viktig, framför allt graden av tillit.

– Litar jag på dig? Är jag beredd att berätta om mina misslyckanden och nya affärsidéer? Många vill känna sig trygga. De är rädda för konkurrens, men det handlar också om att våga släppa lite på kontrollen, säger Bogren.

Arrangörerna av utvecklingsprogrammet var noga med att inte ta in konkurrerande bolag. De som arbetade i samma bransch hade sina företag på olika orter och konkurrerade inte på samma marknad. Alla deltagare fick också skriva under sekretessavtal. Det tror Maria Bogren var betydelsefullt. Men tilliten kom också allt eftersom, med graden av engagemang.

– Ju bättre människor lär känna varandra, desto mer tillit känner de. Deltagarna kände större tillit för dem som både la ner tid och visade engagemang för programmets aktiviteter.

Maria Bogren hoppas att avhandlingen ska inspirera organisationer som anordnar utvecklingsprojekt. Hon tycker att hon har varit tydlig med vilken praktisk nytta de kan ha av avhandlingen.

– Dels är den en påminnelse om att man inte ska glömma betydelsen av det sociala kapitalet i utvecklingsprogrammen, vid sidan av traditionella ämnen som finansiering och marknadsföring. Dels pekar den på vikten av att sätta ihop en grupp så att den är tillräckligt homogen för att deltagarna ska känna sig trygga, och samtidigt tillräckligt heterogen för att generera ny kunskap.

Kontakta maria.bogren@miun.se———–