Småföretag förlorare i patentracet

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2013:

System för immateriell rätt, som patentering och upphovsrätt, väcker allt större intresse. Hur regler för patentering fungerar på policynivå har betydelse både för den tekniska utvecklingen och för ett samhälles innovationsgrad. Den som trodde att patent i första hand är till för att ge uppfinnare exklusivitet, får tänka om.

– När jag läste industriell ekonomi på Chalmers tyckte jag kanske inte att immaterialrätt var det mest spännande ämnet på schemat. Jag upptäckte frågans komplexitet när jag jobbade med den som extraknäck på universitetet. Den har en intressant koppling till förhållandet mellan ekonomi och teknik, säger teknologie doktor Marcus Holgersson.

I sin avhandling granskar han bland annat patenteringssystemens konsekvenser för innovation och teknisk utveckling.

– Regelverk kring äganderätt kan stimulera kunskapsutveckling. I förlängningen har regelverken därför också betydelse för tillväxt och samhällsutveckling.

För företagen handlar patent och rättigheter inte i första hand om att skydda enskilda uppfinningar. Det handlar snarare om hur teknisk kunskap ska hanteras för att generera så stora vinster som möjligt och om hur uppfinningar passar in i olika affärsmodeller.

– I dag finns många patent för uppfinningar som inte har krävt någon större investering. Detta trots att överanvändning av immaterialrätten fungerar exkluderande.

Konsekvenserna drabbar främst småföretag med begränsade resurser.

– Småföretagen saknar ofta möjlighet att dels hålla koll på befintliga patent hos konkurrenter, dels att upprätthålla egna patent och rättigheter. Eventuella intrång kan föra med sig stora kostnader för juridiskt bistånd.

Färre patent skulle ge lägre kostnad för både företagen och samhället. Men frågan är då vilken uppfinningshöjd som är den optimala.

– Jag förespråkar inte avskaffandet av patent, tvärtom. De fungerar som en drivkraft för många uppfinningar. Däremot gäller det att hitta bra lösningar för att patenten inte ska hindra teknikutveckling.

En lösning på dilemmat med överdriven patentering är att utveckla modellen med ”creative commons”, rättsliga plattformar för att licensiera olika produkter. I praktiken betyder det att patenten går från att enbart skydda rättigheter, till att styra nya kunskaper och fördela värdet till ett antal utvalda aktörer. Här finns mycket kvar att göra, konstaterar Holgersson.

I sin avhandling belyser han, med hjälp av mobiltelefonbranschen och bilindustrin, två olikartade situationer när patenteringsregler skapar svårigheter.

– När GM skulle sälja Saab byggde bilarna på GM:s teknik, som GM fortfarande ville använda till produktion av GM-bilar. Vid försäljningen begränsade GM den nya ägarens möjlighet att utnyttja tekniken med tekniklicensklausuler. Konsekvensen blev att Saab Automobile inte var tillräckligt fristående från sin tidigare ägare för att fungera självständigt, säger Marcus Holgersson.

Mobiltelefonibranschen gick från att vara en liten grupp företag med informell rättighetshantering, till en ökad grad av patentering i takt med att branschen mognade.

– När möjligheten att tjäna pengar på tekniken ökar, blir aktörerna mer måna om att patentera. När en aktör börjar patentera tvingas alla andra att följa efter. I dag måste man samla många patent för att tillverka en mobiltelefon, vilket i viss mån också försvårar möjligheten att utveckla tekniken.

En konsekvens av det ökande antalet patent är att företag utan egen produktion börjat köpa upp patent, så kallade patenttroll.

– De köper en patentportfölj och sätter press på företag som gör intrång i patenten. Patenttrollen har inget att förlora eftersom de inte har någon egen verksamhet som kan drabbas av eventuella vedergällningar.

Samtidigt skulle den här typen av företag kunna bidra med något positivt, om de fungerade som mellanhand mellan företag som utvecklar teknik, snarare än som utpressare, menar Holgersson. Han tycker att det är viktigt att framhålla behovet av kontraktsutveckling och prissättningsmodeller för att lösa de problem som uppstår när flera aktörer ska samsas om överlappande teknik.

– Det behövs nya lösningar på både management- och policynivå, för att minska transaktionskostnaderna som är relaterade till immateriella rättigheter, säger Marcus Holgersson.

Kontakta marhol@chalmers.se———