Småföretag drabbas hårdare av krisen

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2009:

En kris, som den vi har sett nu, drabbar småföretag extra hårt. Det beror bland annat på att företagens investeringar påverkas av kassaflödet. Denna påverkan varierar mellan företag och över tid. Till exempel är den större under lågkonjunktur och för mindre företag.

Ola Melander blev först intresserad av nationalekonomi i början av 1990-talet, under den förra stora krisen i Sverige. Frågorna hopade sig: hur blev det så här allvarligt? Hur kan man minska risken för kriser? Hur kan man minska påverkan av kriser när de väl är ett faktum? Svaren fanns i nationalekonomin, och i kopplingen mellan makroekonomi och finansiella marknader.

Den kopplingen är också minsta gemensamma nämnaren i Melanders avhandling, Empirical Essays on Macro-Financial Linkages, som är framlagd vid Handelshögskolan i Stockholm och består av fyra separata artiklar inom området.

– Det är ett hett ämne med tanke på krisen. Jag har haft tur med val av ämne och tidpunkt, säger Ola Melander, numera verksam vid Internationella valutafonden i Washington, USA.

Finansiering med friktion

Tre av artiklarna i avhandlingen handlar om så kallad finansiella friktioner, att den som lånar ut pengar och den som lånar pengar har olika mycket information. Ett företag kommer ju alltid att veta mer om sitt investeringsprojekt än banken som ska låna ut pengarna. Banker och andra långivare vill därför ha en premie för den extra risk de tar på grund av med informationsgapet. Hur stor riskpremie de kräver, beror bland annat på hur stark balansräkning företaget har.

I den första artikeln studerar Melander hur företagens investeringar påverkas när Riksbanken ändrar räntan.

Påverkas på flera sätt

Standarteorin säger att investeringarna går ner när räntan höjs – ett antal investeringsprojekt blir olönsamma och slängs på sophögen. Men ovan nämnda finansiella friktioner gör att företagen påverkas på flera sätt av en räntehöjning.

När räntekostnaderna går upp påverkas företagens balansräkningar negativt, och bankerna vill ha högre riskpremier för att låna ut pengar till nya investeringar. Med andra ord: ett företags kassaflöde påverkar dess investeringar.

Den här så kallade finansiella påverkan på investeringarna varierar mellan olika företag och över tid.

– Premien beror på företagens storlek: mindre företag får betala mer eftersom de inte är lika analyserade av finansiärerna. Ju större informationsproblemet är, desto större premie. Kraven på premier ökar också i lågkonjunktur, vilket givetvis gör det ännu svårare för företagen – speciellt de små – under dessa perioder.

– Ytterligare en sak som påverkar är utdelning. Företag som är tillräckligt starka för att ge utdelning på sina aktier visar att de inte har finansiella problem. Effekten av dåligt kassaflöde blir därför mindre i dessa företag.

I studien ingår ett stort antal svenska företag, ungefär 200 000, varav många är små och mellanstora.

Den andra artikeln i avhandlingen undersöker vad som händer när bankerna stramar ut kreditgivningen: Hushåll och företag får mindre att röra sig med, konsumtionen minskar och tillväxten går ner. Det leder till en ond spiral med ökade kreditförluster och ännu färre investeringar. Resultatet blir att återhämtningen från en kris ofta blir långt mer utdragen än den egentligen skulle behöva vara.

Melander har också studerat hur en valutadepreciering påverkar den ekonomiska tillväxten i länder med stora lån i utländsk valuta, med Bolivia som exempel.

För mer info: melanderola@gmail.com———–