Sjukvården missar patienters idéer

Följande text ingick även i temat ”Öppen innovation” som publicerades i Entré nr 3, 2016:

Det har länge varit en självklarhet för många framgångsrika företag att involvera kunderna i tjänste- och produktutvecklingen. Det borde svensk offentlig sjukvård ta efter, för hos patienter finns det gott om kreativitet. Men de drivs av andra krafter än upptäckarglädje.

I dag är det en hygienfaktor för företag med tillväxtambitioner att involvera kunderna i tjänste- och produktutvecklingen. Företagen vill åt kundernas kreativitet och kunskap för att utveckla verksamheten. Men hur ser kundkreativiteten egentligen ut inom svensk offentlig sjukvård?

Hannah Snyder har lagt fram doktorsavhandlingen Health Care Customer Creativity vid Linköpings universitet. Den är en studie i hur patienter kan bidra till att förbättra sjukvården genom sina kreativa och innovativa lösningar i vardagsbehandlingen. Snyder presenterar också förslag på hur sjukvården kan få syn på de ofta dolda innovationerna. Totalt deltog 60 personer i studien. Hälften var ortopedpatienter, resten var gastropatienter och patienter med kronisk smärta.

Den största delen av vården sker utanför sjukhuset eller vårdcentralen, alltså patientens egenvård. Den sfären är okänd mark för sjukvården. Studien visar att patienter ofta är väldigt kreativa hemma.

– Patienter med diabetes, högt blodtryck eller övervikt behandlar sig själva flera gånger om dagen utanför sjukhuset. Vi har tittat på de smarta knepen som de pysslar med hemma. De hittar nya sätt att underlätta och förbättra egenvården, men den kunskapen når aldrig fram till sjukvården, säger Hannah Snyder.

Traditionellt sett, organiseras sjukvården främst utifrån hur många sängplatser som behövs. Interna och organisatoriska faktorer har varit fokus för utvecklingen av vården. Patienten har inte alltid varit med i designen, vilket innebär att vården ofta är dåligt anpassad till patienten. När sjukvården väl använder sig av patienter för att utveckla produkterna, är det främst via enkäter och fokusgrupper – så kallade passiva metoder. Men patienter är inte alltid så bra på att beskriva vad de vill ha. Sådana idéer når en först när man använder en produkt. Och det är svårt att ge feedback på potentiella koncept.

– Sjukvården måste fånga innovationer på plats, vara där när det händer.

Det är förstås en förlust för sjukvården att inte ha översikt över hur patienterna behandlar sig själva. Men det finns metoder för att fånga upp kreativiteten hos patienterna. Hannah Snyder och hennes kollegor bad patienterna i studien att föra dagbok över sin sjukdomsvardag.

– Genom dagboksmetoden har vi lyckats hitta de smarta knepen som patienterna tar till hemma – det är ju där de måste vara kreativa. På så sätt har vi fått vara med på deras resa och hittat hur och när de kan bidra med bra idéer till sjukvården.

Snyder berättar om en kvinna med kronisk smärta som tränade sin tvååring i att själv klättra upp på skötbordet på ett säkert sätt. En annan patient lärde sin hund att ställa sig på bakbenen för att hon skulle få på kopplet. En tredje experimenterade med att ta sin värktablett en timme tidigare för att vara smärtfri när hen kom till jobbet.

– Målet är att sätta ihop de små idéerna och innovativa lösningarna, som patienterna sysslar med hemma, till en större bild. På så vis kan sjukvården få insikt i hur man bättre kan stödja patienter utanför sjukvården. Med min forskning vill jag sätta ljuset på hur viktig patientens egen roll är i sjukvårdsprocessen.

När kunder är med och utvecklar Apples operativsystem eller lokaltidningens appar, kan man gissa att upptäckarglädje och nyfikenhet ofta är en av drivkrafterna.

– När vi talar om kundkreativitet inom sjukvården är det helt andra faktorer som påverkar kreativiteten. Ofta är man så illa tvungen att vara kreativ. Det handlar om behovet av innovation, snarare än att det är roligt. I egenvården upptäcker man nya sätt att klara av vardagen.

Enligt Hannah Snyder har sjukvården ansvar för att fånga upp innovationer. Om det som händer i egenvården utanför sjukhuset var tydligt skulle incitamenten att komma med lösningar öka. Traditionellt har man inte varit så bra på att fånga upp innovationer, men en ändring verkar vara på gång.

– Andra, främst privata, sektorer har varit bättre på att fånga upp kundernas perspektiv. Men vi kan se att sjukvården börjar ta steg i den riktningen.

Skulle det exempelvis läggas mer resurser på att undersöka hur man kan stödja patienter med långvarig eller kronisk sjukdom – som ska leva med det resten av livet – i hemmet, är det en rimlig slutsats att belastningen inom sjukvården skulle minska.

– Vi lever längre och längre, och det är bra om vi kan hitta andra sätt att bedriva sjukvård.

Den offentliga sjukvården tar trots allt steg framåt i att se patienten som en central del i utvecklingen. Patienten är i dag mer involverad i vilken typ av behandling och medicin som hen ska ta. Och detta har gett bättre resultat.

– Även om man är sjuk vill man bli respekterad. Man vill bli lyssnad på, och känna att man har något att säga till om.

– Det är lätt att tänka att kreativitet är positivt. Men en 70-årig ortopedpatient vill varken vara sjuk eller göra några appar, och uppskattar därför inte alltid kreativiteten. Trots det tvingas hon ofta att tänka kreativt, konstaterar Hannah Snyder.

4 faktorer som påverkar patienters kreativitet

1. Individen (utbildning och erfarenhet)
2. Situationen (typ av sjukdom, ork)
3. Omgivningen (stöd från anhöriga och personal)
4. Den sociala och fysiska platsen (hemmet, sjukhuset)

Kontakta hannah.snyder@liu.se———