Seriös samverkan har verkan

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2008:

Ett väl fungerande nätverk kan göra underverk för både regioner och företag. Men många samverkansprojekt går i stöpet. Ossi Pesämaa har undersökt vad som krävs för att skapa ett bra nätverk. Att vara seriös, och att vara beredd att betala för sig, är två framgångsfaktorer.

En entreprenör måste parera många fällor. Hur andra företag beter sig är en sådan fälla. Det är utgångspunkten i Ossi Pesämaas avhandling Development of Relationships in Interorganizational Networks: Studies in the Tourism and Construction Industries*.

– Det finns företag som har ett klassiskt svikande beteende. Andra har ett klassiskt förlåtande beteende, de är överseende när de själva blir svikna. Sedan finns också de som är mer rationella och sviker när det lönar sig bäst och förlåter när det lönar sig bäst, säger Pesämaa, numera verksam vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping.

– Spelet finns alltid där, det är svårt att skydda sig mot. Det enda som kan ge någon typ av skydd är ett skrivet eller socialt kontrakt, alternativt att en större aktör finns där som beskyddare.

Och det är alltså här nätverken kommer in. Fungerande samverkan med andra företag är ett bra sätt att lösa de här frågorna.

Misslyckas ofta

Ossi Pesämaa har undersökt interorganisatoriska nätverk i Norrbotten och delstaten Minnesota i USA. Han har bland annat intervjuat fler än 200 företagsledare inom turist- och byggbranschen, merparten småföretagare.

– Både turist- och byggbranschen har stora incitament till samverkan. Turistbranschen är beroende av att skapa en destination, ingen vill åka och besöka bara ett hotell. Inom byggbranschen samverkar olika specialister som elektriker och rörmokare.

I en förstudie, som gjordes vid Forskarstation östra Norrbotten, kunde han konstatera att samverkan i området fungerade dåligt. Många aktörer i nätverken var besvikna över resultaten av samarbetena och såg inte värdet av att samverka.

– Upp till 70 procent av alla samverkansförsök misslyckas. Det finns också en multiplikatoreffekt av att det oftast är småföretag som ingår i nätverken. Småföretag går nämligen oftare omkull än andra företag.

I resten av avhandlingen vänder Pesämaa blicken mot samverkan när den fungerar bra, närmare bestämt mot företagsnätverk i norra Minnesota. Området har liknande förutsättningar som östra Norrbotten: Det är en perifer region som är glest bebyggd. Men här finns en fungerande turistnäring som också samverkar på ett framgångsrikt sätt.

Välj rätt partner

Nätverken i Minnesota är organiserade som separata bolag, med en extern vd och styrelse. Alla medverkande företag betalar en avgift på tre procent av omsättningen, en slags turistmoms som sedan återförs till nätverket.

– Att samverkan är formaliserad och att man faktiskt betalar för att vara med, gör också att man är beredd att bidra. Alla som går med i nätverket vill få ut något av det. Att låta en utomstående spelare driva nätverket är ett bra sätt att hålla kontroll.

Andra råd till presumtiva nätverkare är att klargöra förutsättningarna för samverkan, att vara seriös och att välja rätt partners.

– Många väljer en partner för att de är grannar geografiskt. Men ibland bör man nog släppa på det personliga och se på samverkan mer professionellt. Annars blir det lätt bara kaffedrickande och socialiserande.

För mer info: ossi.pesamaa@ihh.hj.se

*Avhandlingen har lagts fram vid Luleå tekniska universitet
———–