Se möjligheterna i regler

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2017:

Företagare jublar sällan när myndigheterna aviserar en ny regel. De går snarare instinktivt i försvarsställning. En miss, enligt Åke Freij.
– Företagen borde lägga mycket mer resurser på de innovationsmöjligheter som finns i nya regler, säger han.

Inför sitt avhandlingsarbete funderade Åke Freij på vad som driver innovation i finansbranschen. Han landade i att det är kombinationen av ny teknik och nya regler.

– Regler i sig ger inga innovationer. Och teknik är bara teknik tills den kommer till användning. Det är när man kombinerar regler med digitalisering som den verkliga utväxlingen kommer.

I sin avhandling har Åke Freij studerat vad som hände när reglerna kring livförsäkringar ändrades i Sverige 1990.

– Alla företag i branschen utsattes för samma regelförändring, men gjorde olika saker. Varför? Den viktigaste skillnaden som jag har hittat är förmågan att hantera gränssnitt.

Ett nytt regelverk påverkar många delar i en organisation; produktion, försäljning och teknik. Det innebär att ytorna mellan olika funktioner och aktörer, internt och externt, förändras: Hur ser affären ut? Hur samarbetar vi med olika partners? Vilka ska sköta rådgivningen? Hur ska de få betalt?

– Det är lätt att glömma bort det här med gränssnitt. De är osynliga men finns överallt i företagen. För att hantera gränssnitt på ett bra sätt behöver man vara flexibel och proaktiv. De företag som lyckas vet hur man kombinerar gamla och nya lösningar. Kunderna vill känna igen sig, men ändå ha utveckling.

Freij menar att finansbranschen generellt är dåligt rustad för regelförändringar. Man lägger inte tillräckligt med resurser på det, är reaktiv och tänker i silos. Företagen vill också gärna veta exakt vad som gäller.

– Helst vill de få en detaljerad checklista där de kan bocka av de förändringar som behöver göras. Då blir det kanske inte så mycket fritt tänkande och innovation…

Det behövs ett strukturerat sätt att se på nya regler som möjligheter. När man får reda på en ny regel behövs en analys: Det här händer, det här kan vi göra, det här är vi bra på. Man behöver tillföra resurser och planera, och det behövs ett tvärgående tänkande i företaget.

Problemet är att företag, likt en betingad reflex, reagerar negativt på nya regler. Det engelska ordet compliance, som ofta används om regelefterlevnad även i svensk företagslingo, betyder att anpassa sig till något som någon annan vill.

– Det gäller att vara lite framåtlutad, och inte bara se en reglering som en jobbig PDF på 250 sidor som man måste traggla sig igenom och sedan hyra in en advokat för att inte göra något fel.

– Företag bör se på regler som kundens röst, som en gratis marknadsundersökning. I grunden finns ett samhällsbehov, som kommer från medborgarna. I stället ser många företag på regelverken som något de får nedtryckt i halsen av myndigheterna, säger Freij.

Myndigheter annonserar reglerna långt innan de träder i kraft. Redan innan själva regelarbetet startar finns ofta indikationer på att något är på gång. Företagen har alltså lång tid på sig att förbereda sig, men utnyttjar det inte. EU-direktivet Solvency 2 började gälla i januari 2016 och handlar om hur försäkringsbolagens ekonomi och processer sköts. Ett utkast har funnits sedan 2008, men många började jobba med det först flera år senare. Varför? ”Vi hoppades att det skulle försvinna”, är ett vanligt svar.

Regelverket GDPR, också det från EU, börjar gälla i maj 2018. Det handlar om hur företag lagrar och hanterar persondata. I Sverige ersätter det PUL.

– De flesta företag lämnar det till sina jurister att ta reda på exakt vad som behöver göras för att undvika böter, och till sina tekniker för att hitta en lösning. I stället borde de se regelverket som en önskan från kunderna att deras data är säker. I grunden handlar GDPR om ett samhälleligt behov av ökad transparens och mer konkurrens.

Men här finns också stora möjligheter till innovation, konstaterar Freij. För att lyckas behöver företagen skapa dedikerade team som bara jobbar med innovationer kring GDPR i det här fallet – helst med lång framförhållning. Hur kan regelverket berika vår befintliga affär?

– Det räcker inte med att säga till personalen att fortsätta med sitt vanliga jobb, och samtidigt ”vara lite innovativa” kring det nya regelverket. Det krävs resurser och planering. Företagen pratar mycket om hur de ska skydda sig mot nya regelverk, men alldeles för lite om vad de kan göra med dem.

– Reaktionen på avregleringar är helt annan. Det är lätt att tro att de skulle vara lättare att hantera. Men det tror inte jag. Alla förändringar kräver en anpassning från företagen, och det innebär arbete. Sedan är det ju inte alla regler som leder till innovation. Och det finns inget universalrecept för hur regler blir innovation, man måste ta varje regel för sig, säger Åke Freij.

Kontakta ake.freij@hotmail.com———–