Satsningar på FoU och innovation skapar tillväxt

Kunskapsutveckling är avgörande för ett lands ekonomiska tillväxt och konkurrenskraft. Därmed är satsningar på forskning och innovation viktigare än någonsin. Ämnet aktualiseras bland annat genom den kommande forsknings- och innovationspropositionen.

Att satsningar på FoU och innovation är förutsättningar för en hållbar tillväxt är i dag allmänt accepterat. Men många frågor kvarstår: Ska vi satsa på grundforskning eller tillämpad forskning? Vem ska ansvara för att portionera ut statens forskningsmedel? Hur ökar vi kommersialiseringen av forskning? Och hur utvärderar vi statens satsningar på FoU och innovation?

Vinnova har på kort tid arrangerat två evenemang som stött och blött dessa frågeställningar. Esbri var medarrangör till det första evenemanget som gick av stapeln 23 april 2008. En stor del av programmet ägnades åt den kommande forsknings- och innovationspropositionen. Inledningstalet hölls av högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg. Hans uttalande om att regeringen nu anser det bevisat att det finns ett samband mellan forskning och tillväxt kom nog som en glädjande nyhet för många i församlingen.

Leijonborg påpekade vidare att vi måste komma ihåg att det går bra för Sverige nu. Orsakerna är många, bland annat att inställningen till entreprenörskap har förbättrats, och att vi tillhör de absolut ledande forskningsnationerna i världen.

– Regeringen är inställd på att fortsätta göra stora insatser för forskningen. Forskning är ett av ämnena som måste ner i provröret. Men för att det verkligen ska bubbla och sjuda behöver man en katalysator. Den katalysatorn är entreprenörskap, och det är först när den tillförs som sambandet till ekonomisk tillväxt blir tydligt, sa Leijonborg.

Han poängterade att många parametrar måste till för att öka den ekonomiska nyttan av forskning. Att dammsuga landets institutioner på innovationer är en sådan parameter. Att se till att det finns riskkapital och kunskap för att kommersialisera forskning är en annan.

– Summan av insatserna i det svenska innovationssystemet är inte tillräckligt bra. Vi ska vässa systemet ytterligare, och vi lägger ribban högt. Vi ska ha ett bra forskningssystem och ett bra system för att få fram kommersiella produkter från forskningen.

Dagens system duger

Ett ämne som diskuterades flitigt under seminariet var den utredning som föreslår att en ensam statlig myndighet ska ta över allt ansvar för finansiering av svensk forskning. Anders Flodström, universitetskansler och generaldirektör för Högskoleverket, avfärdade utredningen.

– Jag tror inte på någon drastisk omorganisering av systemet för forskningsfinansiering. Jag tycker att det finns tillräckligt inom dagens system för att få till en bra finansiering. Jag är rädd att det här är en reform för reformens skull, sa han.

Flodström menade att synen på innovation bör förändras. Bland annat vill han föra in innovationsbegreppet på ett tydligare sätt i den högre utbildningen, och även få in utbildningen i innovationsekvationen i större utsträckning.

– Jag tror att Sverige skulle kunna göra något väldigt bra här. För även om vi inte är världsbäst på nyfikenhetsforskning, så ligger vi förbaskat långt fram när det gäller innovation.

Karin Pilsäter, riksdagsledamot och ordförande i riksdagens näringsutskott, hade med sig en egen formel till seminariet: entreprenörskap+kunskap=görande. Hon hade också med sig ett antal frågor.

– Entreprenören är den som ser till att det händer något. Visserligen har entreprenören gått från dissad till hissad på senare år, men hur ska vi se till att det inte bara blir ord? De allra bästa idéerna ligger nog i storföretagens skrivbordslådor. Hur ser vi till att få ut dem så att det blir något av dem?

– Det sägs ju också att de små företagen är mer innovativa än de stora. Hur får vi in ännu mer forskning i småföretagen? Vi har Vinnovas program Forska&Väx, men vad mer kan vi göra?

Snabbväxare forskar minst

Sedan några år tillbaka samarbetar Esbri och Vinnova för att sprida kunskap från forskningscentrumen som ingår i Vinnovaprogrammet Innovationssystemforskning om FoU och tillväxt (se även sidorna 6-7). Flera forskare från centrumen bidrog med sin kunskap den här dagen, bland andra Astrid Kander, docent vid Lunds universitet och knuten till forskningscentrumet CIRCLE. Hon har intresserat sig för den så kallade svenska paradoxen: Att stora satsningar på forskning inte ger motsvarande utdelning i ekonomisk tillväxt.

Kander har bland annat undersökt vilken roll FoU spelar i olika grupperingar av företag, exempelvis i snabbväxande respektive långsamt växande företag. Var är gapet mellan forskning och tillväxt störst?

– Man skulle kunna tro att det största gapet finns i de grupper som går dåligt. Men det är faktiskt tvärtom. I de riktigt snabbväxande branscherna finns det största gapet. Och ändå växer de väldigt mycket. Det leder en till att tro att den svenska paradoxen kanske inte är så farlig, sa Astrid Kander.

– Men, å andra sidan, om vi inte hade haft de här snabbväxande sektorerna hade ekonomin gått väldigt kasst.

Svårt mäta framgång

8 maj anordnade Vinnova en seminariedag om hur FoU-investeringar, innovation och ekonomisk tillväxt hänger ihop. En stor del av dagen veks åt hur man utvärderar statliga forskningssatsningar. Talade gjorde bland andra Stephanie Shipp, föreståndare för The Technology Innovation Program vid The National Institute of Standards and Technology (NIST) i USA. Hon berättade om sina erfarenheter från det nu nerlagda amerikanska innovationsprogrammet ATP (Advanced Technology Program).

Inom ATP tävlade företag om utvecklingsstöd för sin forskning. Målet var att ta fram innovationer som skulle ha en bred, nationell ekonomisk nytta. Programmet var framgångsrikt, men att mäta framgångarna var ingen promenad i parken.

– Vårt mål var att mäta det som kallas för ekonomisk tillväxt. Vi använde oss av flera olika metoder, till exempel enkätundersökningar och fallstudier. Och jag måste säga: Att mäta resultat av den här typen av program är både en konst och en vetenskap.

– Man måste bestämma sig för vad man ska mäta, och vilka kvantitativa och kvalitativa faktorer man ska ta hänsyn till. En utvärdering av ATP:s projektportfölj visar att vinsterna verkligen överträffar kostnaderna. Men det är jättesvårt att förutsäga framtiden, om vi kunde det skulle vi alla vara rika, konstaterade Shipp.

Eric Arnold är vd för innovationskonsultfirman Technopolis i Storbritannien. Han pratade om Sveriges inblandning i framtagandet av GSM-tekniken.

– Den här berättelsen är nästan som en arkeologisk utgrävning, den är väldigt fascinerande. Det är också en berättelse om omvandling. Forskningen spelar en viktig roll, men inte den enda rollen, sa Eric Arnold.

För att förstå GSM-historien måste vi anta en modern och komplex förståelse för innovationsprocessen, menade Arnold. Han presenterade en modell som innehöll begreppen nya idéer, behov och marknad. Den samlade kunskapsbasen är en viktig, underliggande faktor.

– Modellen visar att ny kunskap är en ingrediens bland andra. Hela innovationssystemet måste fungera, och innovationen kan ta fart var som helst inom systemet. Det här är avgörande sett ur ett policyperspektiv.

Utvärdering bidrar till lärande

Vinnovas motsvarighet i Finland, Tekes, framhålls ofta som en förebild i policyvärlden. Jari Romanainen, direktör för Kundrelationer vid Tekes, berättade bland annat om hur de arbetar med utvärdering. Han poängterade att utvärderingsprocessen är en mycket viktig del i att skapa och underhålla en effektiv innovationspolitik. Utvärdering är en pågående lärandeprocess som förbättrar förståelsen för hur innovationssystemen fungerar, och för hur de förändras över tid.

Romanainen menade att de traditionella utvärderingsmetoderna har spelat ut sin roll. Han vill i stället införa nya, mer experimentella sätt att utvärdera policy.

– Inom Tekes använder vi oss av en kombination av metoder för att bättre förstå de olika delarna i innovationssystemen. Att implementera nya utvärderingsinstrument kostar en del, men det ökar också relevansen i innovationspolitiken avsevärt.

– Vi måste förstå dynamiken i innovationssystemen, vad det är som får hjulen att snurra. Det spelar en avgörande roll för skapandet av en bra innovationspolitik. Att förstå kulturella sammanhang är också mycket viktigt, sa Jari Romanainen.

Längre rapporter från båda seminariedagarna finns att ladda ned här: www.esbri.se/foi
———–