Så fostrades företagare

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2019:

Företagarfamiljerna Ekman och Wallenberg i ny studie:

Den privata sfären ignoreras ofta vid studier av familjeföretag. Ensidigt fokus på ”starka män” och företagsarkiv missar fruars och barns avgörande betydelse, anser Stina Malmén. Hennes avhandling tillför nya perspektiv på företagsdynastiernas tillväxt och överlevnad.

Hur uppfostrar de mäktigaste företagarfamiljerna sina barn? Hur kan entreprenörsfamiljer bygga vidare och behålla sin maktställning i näringslivet generation efter generation? I sin doktorsavhandling I företagshistoriens marginaler. Familj, fostran och fortlevnad i sekelskiftets dynastier har Stina Malmén följt två familjer med ekonomisk makt vid sekelskiftet 1900.

Den ena är familjen Ekman som numera har förlorat sin position som en ledande dynasti. Den andra är familjen Wallenberg som fortfarande är en maktfaktor i svenskt näringsliv.

I tre av avhandlingens artiklar undersöker Malmén samspelet mellan familj och affärsverksamhet genom att fokusera på social reproduktion för att etablera framgångsrikt ledarskap. Med hjälp av familjearkiv, till stor del bestående av brevkorrespondens och dagböcker, gör hon intersektionella analyser av de värderingar, förebilder och förväntningar som präglar barns och fruars tillvaro i de framgångsrika företagarfamiljerna.

Den biologiska reproduktionen och uppfostran av framtida generationer har varit en betydelsefull del i att säkra dynastiernas fortlevnad.

– Särskilt i familjen Wallenberg är grundaren A O Wallenberg ytterst mån om att överföra sina ledarskapsideal till sonen och efterträdaren K A Wallenberg. Det handlar om att arbeta hårt och göra sig förtjänt av sitt ledarskap. Det rimmar väl med idealet ”self-made man” som slog igenom i Sverige under 1800-talets senare del.

– I familjen Ekman kan man se att döttrarna får en viktig roll för företaget i representativt syfte. De fostras till att bli goda hustrur och mödrar, säger Stina Malmén.

Hur det kommer sig att det utvecklade sig så olika för familjerna Ekman och Wallenberg är svårt att svara på, menar hon. De verkade i olika branscher och kan stå modell för olika skeenden i den kapitalistiska utvecklingen: handelskapitalism respektive finanskapitalism.

– Vad man kan säga är att familjen Ekman hade en del problem med successionen, vilket är ett klassiskt problem för familjeföretag. I familjen Wallenberg fanns ett flertal tänkbara arvtagare till ledarrollen. A O Wallenberg var också målmedveten och strategisk när det gällde att plocka fram rätt egenskaper hos sina söner, säger hon.

I forskningen om företagshistoria har forskare traditionellt skiljt på den offentliga och den privata sfären. Dikotomin har lett till att det främst är den offentliga sfären och de manliga företagsledarnas erfarenheter som syns i forskningen, menar Malmén. Hon anser att det begränsar förståelsen för hur familjeföretag har växt fram, då makar och barn har haft stor betydelse för företagens utveckling. Det innebär att kunskap saknas om en viktig del av svenskt näringsliv.

I en fjärde artikel problematiserar Stina Malmén företagsarkiven och deras roll i kunskapsproduktionen. Hon argumenterar för större medvetenhet om vilka berättelser som möjliggörs av arkiven.

Malmén har lagt fram sin avhandling på institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer vid Stockholms universitet.

Kontakta stina.malmen@ekohist.su.se

Intersektionell analys synliggör hur olika maktordningar samspelar. Det kan handla om över- och underordning kopplad till exempelvis kön, etnicitet, klass, ålder, funktionsvariation, sexualitet och religion.

Källa: Jämställdhetsmyndigheten och Wikipedia.———–