Så formade skatterna Sveriges entreprenörer

Sveriges entreprenörshistoria hänger tätt samma med hur arbete och kapital beskattas. I sin doktorsavhandling visar Niklas Wykman, till vardags finansmarknadsminister, hur skatter och skatteregler under mer än ett sekel på olika sätt påverkat entreprenörskap.

Skattesystemets utformning har haft betydelse för när svenskt entreprenörskap blomstrat och när det bromsats. Det visar Niklas Wykman som nyligen lagt fram sin avhandling vid Örebro universitet. 

– Det tog 13 år, säger han när vi träffas på Finansdepartementet och tillägger att han även hållit på med annat under tiden.

I forskningen, där huvuddelen gjordes innan han blev minister, har fokus legat på hur beskattningen i Sverige över tid för entreprenörer sett ut. Genom att göra något ingen annan gjort tidigare har han skapat en tidsserie mellan 1862 och 2018 som inkluderar olika skatter och skattenivåer.

– Generellt sett har det ibland funnits från vissa ekonomers och politikers sida tanken att skatten inte spelar så stor roll. Men det gör de. Det visar min genomgång och i avhandlingen ger jag även en bättre inblick i hur skattesystemet ser ut.

– Flera nationalekonomiska forskare har tidigare påpekat att förutsättningarna för entreprenörskap varierat under olika tidsperioder. Det jag gjort i min forskning är att med matematisk och statistisk metod visa att det historiskt funnits olika skatteregimer som påverkat det svenska entreprenörskapet.

En guldålder för entreprenörskap

I den tidsserie som skapats för perioden 1862 till 2018 har fem olika skatteregimer identifierats. Den första är fram till mitten av första världskriget, den andra fram till slutet av andra världskriget, den tredje till mitten av 1960-talet, den fjärde till runt 1990 då dem femte startar.

Den första skatteregimen står ut med sina fördelaktiga villkor för entreprenörsinitiativ och under denna period grundas många av Sveriges nuvarande storföretag.

– Ofta tänker vi på Sverige som ett högskatteland. Men under den första skatteregimen var skattetrycket lågt. Jämfört med många andra länder hade vi också en trygg, stabil och pålitlig äganderätt samt en fungerande rättsstat. 

Efter denna guldålder för entreprenörskap kommer en period där förutsättningarna för entreprenörskap successivt försämras. Under skatteregimerna två till fyra – slutet av första världskriget till början av 1990-talet – höjs successivt skatter och skattetrycket ökar. Detta påverkade entreprenöriella initiativ negativt. Skattesystemet är under denna period mer fördelaktigt för äldre och redan etablerade företag.

Skattereformen som vände utvecklingen

Det som markerar början på den femte skattregimen är skattereformen som genomfördes i början av 1990-talet. Då införs så kallad dualbeskattning som innebär att arbete och kapital beskattas olika, samtidigt som regler införs för att bibehålla likformighet och neutralitet i skattesystemet.

– Genom skattereformen i början av 1990-talet lades grunden till en ny entreprenöriell renässans i Sverige. Entydigt var det så att skattesystemet efter reformen blev mer gynnsamt för entreprenörskap. Vi får tillbaka det vi hade under skatteregim ett efter ett antal decenniers utflykt till ett mer ogynnsamt skatteklimat för entreprenörer, säger Niklas Wykman.

Den femte skatteregimen fungerar bättre för entreprenörer även om det finns en oförutsägbarhet då reglerna ändrats ett antal gånger sedan början på 1990-talet – även om skattereglerna för privatägda företag stabiliserats det senaste decenniet.

Att genom skattelagstiftningen hantera frågan hur stor den ekonomiska kompensationen ska vara för en risk och osäkerhet som en entreprenör tar på sig är ingen lätt fråga enligt honom.

– Inkomst av entreprenörskap finns ju inte i skattelagstiftningen. Där finns det arbete och kapital. Punkt slut.

Svårt att fånga entreprenören i modeller

De modeller och tidsserier som han har utvecklat i avhandlingen hoppas han ska kunna användas för att i framtiden bättre kunna förutse hur framtida skatteförändringar påverkar entreprenörskap.

– Entreprenörer är svåra för oss nationalekonomer att hantera i våra matematiska modeller. Deras roll är att bryta upp det gamla och det fungerar ju si så där med nationalekonomins jämviktsmodeller.

– Här hoppas jag att det jag gjort genom att utveckla dessa flexibla modeller kring effekter av skattesystemet ska kunna användas för att bedöma på förhand hur ändringar kan påverka entreprenörskap.

Givet sin roll som minister är Niklas Wykman försiktig med att ge policyrekommendationer i sina slutsatser. Men en sak poängterar han.

– Att som lagstiftare skapa goda villkor för investeringar och entreprenörskap, förena det med progressiv beskattning på arbetsinkomster samt att åstadkomma likformighet och neutralitet – det är notoriskt svårt och kanske till och med omöjligt att göra.

Mer om avhandlingen
Niklas Wykman disputerade nyligen i nationalekonomi vid Örebro universitet med avhandlingen ”Essays on Taxation and Entrepreneurship”.

Fotnot: I avhandlingen definieras en entreprenör som aktiv ägare i ett fåmansbolag