Röster om kommande forsknings- och innovationsproposition 2024: MATS BENNER ”Jag hade önskat ett fräckare grepp”

Han är sociolog och professor i forskningspolitik vid Lunds universitet. Mats Benner har tidigare varit föreståndare för Forskningspolitiska institutet och rektor för Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Vilken typ av innehåll och inriktning tror du att den kommande propositionen har?

– Det verkar bli en typisk modern propp där det är dagspolitikens kritiska frågor, så som digitalisering, teknikförändring, infrastruktur och försvarsrelaterade frågor, som får pengar. En mycket liten del av pengarna går till forskningsfinansiärer som Formas och Forte, som jobbar med sociala och miljörelaterade frågor. De externa bidragen delas huvudsakligen upp på mitten mellan det som är branschorienterat och det som är mer forskarstyrt. De som vill få loss pengar måste tangera regeringens hjärtefrågor.

– Viss satsning på life science kommer väl också. Men vi kan inte förvänta oss så många nyheter, tyvärr. Jag hade önskat lite fräckare grepp kring det här.

Hur hade ett ”fräckare grepp” sett ut?

– Jag hade velat se en förnyelse. Till exempel genom tvärsektionella lösningar där forskningsfinansiärer, privata och offentliga sektorn, lärosäten samt det civila samhället hade gått samman och skapat långsiktiga gemensamma åtaganden över tid. Och att regeringen hade skjutit in hälften av pengarna till detta. Men tyvärr finns inget nytänkande i den här propositionen.

– Det är också problematiskt att det satsas så lite på humaniora. Och att förtroendet för universiteten fortfarande är lågt, alltså att de nya pengarna kommer att fördelas som externa medel snarare än som anställningar på lärosätena. Fofin-utredningen kom med en hel del djärva förslag, till exempel förslaget om en ny innovationsmyndighet, som jag tror hade varit bra för Sverige. Men den verkar bli ännu en utredning som hamnar i papperskorgen.

Regeringen betonar excellens i propositionen, vad tänker du om det?

– För den som var orolig att det skulle bli en kantring åt excellens så syns det inte i den här propositionen. Möjligtvis så till vida att rätt mycket av pengarna kommer att gå till de äldre lärosätena. Men excellens – vad det nu är för någonting – är i sig ett ganska tomt begrepp. Det blir bara intressant när det fungerar som ett medel och sker i en tillämpning.

– Sverige har länge haft excellens som ett ledmotiv i forskningspolitiken. Men tittar man på statistik så har svensk forskning över tid inte blivit mer excellent. Även de som ser ett egenvärde i excellens kan inte vara nöjda med hur det har utvecklats över tid. För det har inte höjt svensk forsknings genomslag – och vi ser inga direkta effekter av det ute i samhället heller.

Vad vore bra för utvecklingen av innovation och entreprenörskap i Sverige?

– Mer utopiska breda och långsiktiga forskningsprogram, som i Japan till exempel. De har väldigt starka handläggare på innovationsmyndigheten som driver stora breda och långsiktiga program. I Sverige har vi allt för aktörsstora program med diffusa målsättningar och för allmänna ambitioner där alla ska vara överens.

– Vi behöver också en ökad rörlighet mellan akademin, näringsliv, politik, offentlig sektor och civila samhället. Det vi en gång i tiden var världsmästare på tillsammans med USA, och som var grunden till en mängd genombrott inom näringsliv, forskning och samhället i stort. Men detta har stannat av, tyvärr.

Läs fler röster om forsknings- och innovationspropositionen:
Birgitta Bergvall-Kåreborn, professor i informatik och rektor vid Luleå tekniska universitet

Eugenia Perez Vico, innovationsforskare och expert på forskningspolitik vid Högskolan i Halmstad

Läs intervju med utbildningsminister Johan Pehrson