Röster om kommande forsknings- och innovationsproposition 2024: BIRGITTA BERGVALL-KÅREBORN ”Lärosätena behöver större budget för långsiktighet”

Hon är professor i informatik och har bland annat forskat på digitala plattformar och crowdsourcing. Birgitta Bergvall-Kåreborn har jobbat inom akademin hela sin karriär – idag är hon rektor vid Luleå tekniska universitet.

Vad kan vi förvänta oss av propositionen?

– Fokus för den här proppen är excellens, innovation och internationalisering. Det är tre områden som är av yttersta vikt för Sverige. Och jag hoppas verkligen att regeringen prioriterar mer långsiktiga och stabila satsningar eftersom det tar tid att bygga excellenta forskningsmiljöer.

– Det har varit svårt hittills då nästan hela vårt statsanslag går till medfinansiering av forskningsprojekt som andra myndigheter och organisationer beslutar om. Om basanslaget ökar i förhållande till externa medel kan vi som lärosäte utveckla forskningsområden som passar våra unika styrkor, och göra långsiktiga prioriteringar. Vi har också större möjlighet att stödja våra externa samverkanspartners med behovsdriven forskning inom områden som är viktiga för dem, men där det är svårt att erhålla externa medel.

Regeringen kommunicerar en hel del kring excellens, men inte lika mycket kring satsningar på att nå ut med forskningen i samhället. Vad är dina tankar om det?

– Vi måste se till att all forskning är excellent, det måste vara ambitionen oavsett område eller typ av forskning. Vi måste ha både grundforskning och tillämpad forskning och jag har stora förhoppningar om att vi kommer se satsningar i hela det spannet. Och vi måste naturligtvis se till att forskningen når ut i samhället. Det förväntar jag mig att regeringen prioriterar i den kommande propositionen.

Vad behövs för utvecklingen av innovation och entreprenörskap i Sverige?

– Vi har våra innovationskontor och våra holdingbolag. Men jag tror att vi behöver en nationell strategi för att de regionala miljöerna ska kunna stärkas och stödja varandra. En annan utmaning är att det fortfarande är brist på kapital i tidiga faser. Det är en utmaning.

– För det andra måste Sverige börja marknadsföra lärarundantaget i större utsträckning än vi gör idag. Forskare världen över behöver känna till att Sverige är ett av två länder i världen där forskare som vill kombinera forskning, innovation och entreprenörskap kan göra det. Lärarundantaget ger forskare och lärare vid svenska lärosäten rätten till de forskningsresultat de tar fram i tjänsten vilket skapar en unik möjlighet för forskare och lärare att kommersialisera sina forskningsresultat. Lärarundantaget skulle kunna vara intressant för en stor skara entreprenöriella forskare världen över – om de bara visste om det.

Kontakta birgitta.bergvall-kareborn@ltu.se

Läs fler röster om forsknings- och innovationspropositionen:
Eugenia Perez Vico, innovationsforskare och expert på forskningspolitik vid Högskolan i Halmstad

Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet

Läs intervju med utbildningsminister Johan Pehrson