”Risk för naiv syn på entreprenörskapet”

Följande text publicerades även under vinjetten ”Åsikten” i Entré nr 3, 2011:

Politiker, forskare och lärare är ofta unisont eniga om att entreprenörskap kan bota allehanda samhällsproblem. Entreprenörerna ska rädda ekonomin från att bottna ur. De ska ge innovationskraft och förnyelse i storbolagen. De ska ge invandrarna en väg in på arbetsmarknaden, och gärna ett mer jämställt samhälle.

En stor forskningsfåra har sökt påvisa att entreprenörskap har en viktig roll för att främja ekonomiska, tekniska och sociala framsteg. I sin strävan att ”hänga på fältet” finns dock en risk att forskarna accepterar denna roll utan att sondera de mänskliga och samhällsmässiga kostnader som entreprenörskap kan medföra.

Vissa forskare, som William Baumol, har noterat de potentiellt negativa aspekterna av entreprenörskap på samhällsnivå. Dean Shepherd har ägnat mycket kraft åt att poängtera de negativa psykosociala effekterna för individer som misslyckats i entreprenörskap: depression, hälsoproblem, fattigdom och slitningar i familjen rapporteras ofta. Men forskningen om dessa områden är ännu i sin linda.

Enligt Joseph Schumpeter kapitaliserar entreprenörskap på den kreativa förstörelse som följer av teknisk förändring. Denna förändring kan vara förödande för samhällen, regioner och familjer. Historiker som Joel Mokyr har dokumenterat detta genom att peka på nedgången i överlevnad, hälsa och privatekonomi i Nordeuropa under 1800-talet. Även om industrialiseringen senare bidrog till långt bättre ekonomiska och sociala villkor så tog detta 2-3 generationer.

Liknande processer ser vi även i dag i spåren av det ”finansiella entreprenörskap” som skapades av kluriga bankirers kreativa kombinerande av olika finansiella tjänster. Och av deras politiska entreprenörskap i form av lobbying mot myndigheter satta att reglera de finansiella marknaderna.

Vissa entreprenörer använder sin förmögenhet för att underminera konkurrens och befästa en monopolistisk ställning på marknaden, som ”rövarbaronerna” under förra sekelskiftet i USA. Tendenser till liknande processer ser vi i dag som följd av privatiseringen av offentliga tjänster. Visst är det fantastiskt att passionerade pedagoger och sköterskor tillåts starta eget och bidra med nya tjänster och effektivare organisationsformer. Men det är till liten nytta, för såväl dem själva som för samhället, om ett oligopol av riskkapitalägda storbolag tillåts dominera branschen.

Som helhet har forskningsfältet underlåtit att beakta hela spektrumet av effekter som entreprenörskap har på samhället, på entreprenörers anställda, på deras familjer och på entreprenörerna själva. Här finns en hel del att göra: Nationalekonomer kan analysera konkurrensdynamik för att bygga system som uppmuntrar kreativt nyföretagande, men hindrar uppkomsten av oligopol. Företagsekonomer kan studera hur entreprenörer och innovativa företag fungerar och hur man når en balans mellan kreativitetens positiva och – potentiellt – negativa aspekter. Psykologer, medicinare och sociologer kan undersöka de hälsorelaterade aspekterna av entreprenörskap. Utbildare kan skapa program som hjälper företagare att känna igen, och ta itu, med dessa problem på ett tidigt stadium.

Om forskningen inte studerar kostnaderna med entreprenörskap är risken stor att vi reproducerar en ”naiv” syn på fenomenet.

Om Karl Wennberg
Karl Wennberg är docent i entreprenörskap på Handelshögskolan i Stockholm och gästforskare vid Ratio. Hans senaste bok Knowledge Intensive Entrepreneurship kom ut 2010 på förlaget Edward Elgar.
Du når honom på karl.wennberg@hhs.se———–