Risk bli fartblind vid utlandsetablering

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2009:

Sverige är en liten marknad. För många svenska företag är det därför viktigt att lyckas utomlands. Tidigare erfarenhet av affärer i utlandet, liksom bra nätverk, är framgångsfaktorer som snabbar på internationaliseringen. Men det gäller att inte bli fartblind.

Forskargruppen Inet består av forskare från Uppsala universitet, Handelshögskolan i Stockholm och KTH. Gruppen intresserar sig för internationalisering i nätverk på olika sätt. Sara Melén har valt att fokusera på internationaliseringsprocessen i små och medelstora företag.

Hennes forskning har resulterat i doktorsavhandlingen New Insights on the Internationalisation Process of SMEs – A Study of Foreign Market Knowledge Development.

– Länge dominerades diskussionen av att småföretag, på grund av begränsade resurser, tar lång tid på sig att nå utanför landets gränser. Sedan kom en förändring. Man började prata om så kallade born globals – små företag som tidigt blir internationella. Den förändringen i diskussionen blev startskottet till att jag valde det här ämnet, säger Sara Melén, Handelshögskolan i Stockholm.

Avhandlingen bygger på två studier: En intervjustudie med bioteknikföretag i Uppsala, och en enkätstudie med 180 små och medelstora företag i Mälardalen.

De flesta undersökningar som tar upp born global-fenomenet, fokuserar på perioden från att företaget grundas tills att det inleder sin internationalisering. Det ger inte riktigt en rättvis bild menar Melén. Hennes studie sträcker sig därför över en längre tid.

– Jag har, förutom den initiala internationaliseringsfasen, även undersökt vad som händer innan företagsbildandet. Vilka nätverk och erfarenheter tar grundarna med sig in i företaget? Det är också nödvändigt att se vad som händer efter de har gått utomlands. Att koppla ihop de här tre faserna i internationaliseringen är ett viktigt bidrag med avhandlingen.

Integrera kunskapen

Resultaten visar att många grundare till born global-företag har tidigare erfarenhet av affärer utomlands. På det sättet samlar de på sig kunskap och bygger nätverk redan innan de startar sitt företag.

När företagen startar kommer alltså internationaliseringskunskapen till stor del från grundarna personligen. Det kan ta ett tag innan kunskapen sätter sig i företagens rutiner.

– I småföretag går det inte att studera internationaliseringsprocessen utan att studera individerna. De har så stor betydelse, särskilt i början. Det är bra att använda personliga nätverk och erfarenheter, men man får inte fastna där. Det gäller att integrera kunskapen med företagets övriga kunskap och resurser.

– När man sedan vandrar vidare i faserna förändras företaget och marknaden, och nya problem uppstår. Då kanske inte det personliga nätverket och erfarenheterna räcker till. Man måste förnya sig, till exempel genom att ta in nytt folk. Erfarenheterna måste också anpassas till varje företag. Vad som funkar i ett, kanske inte gör det i ett annat.

Hinner inte lära

Melén poängterar att det inte är så lätt att ta steget och bli internationell. Särskilt inte för små företag som inte har samma resurser som de större. Men att vara liten kan också innebära vissa fördelar. Småföretag är flexiblare – när omvärlden förändras har de lättare att hänga med i svängarna. Fast det gäller att inte bli fartblind.

– Born global-företagens extremt snabba internationalisering är inte alltid bra. Om det går för snabbt hinner man inte lära av sina erfarenheter. De som tar det lite lugnare lyckas ofta bättre i de senare faserna av internationaliseringen.

– Det måste finnas tid för reflektion. Det gäller att hinna analysera det man har gjort, och lära sig av det. Det här måste få ta lite tid, säger Sara Melén.

För mer info: sara.melen@hhs.se———–