Passionerad, övertygande, ser möjligheter, fokuserar på många saker samtidigt, och har hög arbetskapacitet. Det är förmågor som forskningen tillskriver entreprenörer. Samtidigt beskrivs människor med adhd på liknande sätt. Passar personer med psykisk ohälsa bättre som entreprenörer, än som anställda? ”Entreprenörskap och psykisk ohälsa” var temat för Estrad 9 december 2013.
– Adhd börjar alltid i barndomen. Det är inget vuxna får. Hälften av barnen med adhd har kvar problemen som vuxna, sa Anne-Liis von Knorring, professor emerita vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.
Fem procent av alla barn har adhd. Även dyslexi drabbar fem procent av befolkningen. Austismspektrum drabbar knappt en procent av befolkningen. Och det är främst pojkar som får den här typen av diagnoser.
Människor med psykisk ohälsa har två saker gemensamt. För det första har de en mental eller beteendemässig avvikelse som inte är socialt normativ. För det andra leder avvikelsen till lidande. Exempelvis kan det vara svårt att sköta ett jobb eller att koncentrera sig i skolan. Psykisk ohälsa skapar ett stort lidande och stora ekonomiska förluster i samhället. Dessutom verkar tiden mogen för att prata om psykisk ohälsa – artiklar skrivs och många kändisar offentliggör sina diagnoser.
– Vi har länge pratat om hur funktionshinder och arbetsmarknaden hänger ihop, men det saknas forskning om de som driver företag. På grund av de stora samhällskonsekvenserna, och att man talar så öppet om psykisk ohälsa, är det en bra tajming att titta på kopplingen mellan entreprenörskap och psykisk ohälsa, sa Johan Wiklund, professor vid Syracuse University, USA.
Enligt Wiklund kan man göra det på fyra olika sätt. För det första – när kan det vara bra att vara ”för mycket”? Apples grundare Steve Jobs var enligt många i hans närhet ”för mycket”. Han var enormt prestationsorienterad och hade stark tilltro till sina egna idéer. Det gjorde honom framgångsrik.
– Samtidigt gjorde hans starka tilltro till sina egna idéer att han gärna kallade alla som inte höll med honom för idioter. Han tvekade inte heller att sparka dem. Kopplingen är alltså att hans personlighet var bra för karriären, men inte för det sociala, sa Wiklund.
För det andra – när man har undersökt kopplingen mellan psykisk ohälsa och arbetsmarknaden har man sett att människor med adhd, dyslexi eller autism har svårt att hitta ett jobb. Få jobb är utformade för dem med psykisk ohälsa.
– De trycks helt enkelt i väg någon annanstans. Och det finns inga tecken på att de hamnar i företagande. Det är arbetslöshet som väntar, sa Wiklund.
Tidigare studier har visat att psykisk ohälsa inte är vanligt bland företagare. Men Johan Wiklund är skeptisk till hur studierna har genomförts.
– Det finns en stor mängd olika diagnoser som härrör till psykisk ohälsa. När man har undersökt kopplingen till företagande har man inte fått några resultat. Det beror på att man blandar äpplen och päron. Vissa egenskaper som exempelvis tillskrivs människor med adhd, gör att man är mer benägen att driva företag. Och egenskaper hos dem med schizofreni gör att man är mindre benägen att driva företag. I studierna har man blandat för många saker, som gör att de tar ut varandra.
– 80-90 procent av adhd-diagnoserna förklaras av genetik. Alltså måste det finnas en positiv sida med adhd, annars skulle inte adhd finnas kvar. Det hade försvunnit från arvsmassan, konstaterade hon.
– Tanken är att diagnosens egenskaper har fördelar i vissa sammanhang och nischer. Exempelvis finns det en studie som visar att dyslektiker är mer framgångsrika företagare än andra, berättade Johan Wiklund.
En annan studie visar att adhd också är vanligare bland dem som driver företag än bland dem som inte gör det.
– Man kan alltså tänka sig att adhd är dysfunktionellt om man är anställd, men funktionellt om man driver företag, sa Wiklund.
Under hösten 2013 har Wiklund tillsammans med en doktorand dammsugit vetenskapliga artiklar om adhd, dyslexi och autism och sammanställt vilka egenskaper som karaktäriserar människor som lider av diagnoserna. Därefter har de identifierat vilka av de här egenskaperna som kan vara bra om man är entreprenör.
Människor med adhd är ofta uppmärksamma på flera saker samtidigt. De ser saker som andra inte ser och är därmed mer uppmärksamma på möjligheter. När personen väl hittar något som hen gillar är hen ofta fokuserad och passionerad. I och med att de är intensiva och passionerade kan de här personerna också vara väldigt övertygande.
– De är bra försäljare helt enkelt. Ofta har personer med adhd ett energiöverskott vilket skapar en hög arbetskapacitet. Det är saker som forskningen har visat är bra om man ska vara egenföretagare, sa Wiklund.
Dyslexi är också en diagnos med egenskaper som kan passa en egenföretagare. Den är sammankopplad med kreativitet – man har lätt för att koppla samman saker och på så vis förmåga att se helheter. Dyslektiker har bra minne och i och med att de har problem med att läsa, och därför är mer eller mindre beroende av andra, har de utvecklat förmågan att lita på folk. De egenskaperna är också positiva för en entreprenör.
– Richard Branson, grundare av Virgin, har skrivit mycket om sin dyslexi och hur han har utvecklat strategier för att klara skolan och sociala nätverk som liten. De här strategierna har han sedan haft nytta av i andra sammanhang. Eftersom han tidigt fick lära sig att förlita sig på andra, är det något han har byggt in i sitt företag. Han har alltid gett mycket frihet till de anställda att utveckla affärsverksamheten, sa Wiklund.
Människor med högfungerande autism – som tidigare kallades Aspergers syndrom – har också flera karaktärsdrag som gynnar en egenföretagare. Bland annat är de bra på att se detaljer, fokusera och känna igen mönster.
– Högfungerande autism är vanligt bland ingenjörskonsterna. Personerna har ofta en specifik sensibilitet för syn- eller känselintryck.
Den fjärde kopplingen mellan psykisk ohälsa och entreprenörskap benämner Johan Wiklund ”Det som inte dödar, härdar”. Han menar att personer som trots sin diagnos har lyckats ta sig igenom skolan och livet därefter, utvecklar en motståndskraft.
– De blir vana vid motgångar under uppväxten och i skolan på grund av sin diagnos. Motgångar och problem som uppstår i ett företagande är svårt för de flesta, men upplevs kanske som mindre besvärliga för dem med en diagnos. De tycker att de har varit med om mycket värre saker när de var yngre, vilket gör att de klarar att strategiskt och framgångsrikt driva företag, sa Wiklund.
Anne-Liis von Knorring träffar ofta människor som lider av psykisk ohälsa. Hon kompletterade Johan Wiklunds redogörelse av vilka egenskaper som kan passa en entreprenör.
– Begåvningsaspekten måste vi ta hänsyn till. Är man begåvad är det lättare att lyckas som dyslektiker, än om man är mindre begåvad. En annan aspekt är miljön, om man befinner sig i ett sammanhang där man får vara sig själv. Viktigt är också hur trivsam man är som person. Det är lättare att lyckas om man är omtyckt än om man är en surpuppa, menade hon.
Wiklund ska i sin fortsatta forskning undersöka samband mellan diagnoserna och entreprenörskap. Frågor han ställer sig är bland annat: Är entreprenörskap ett lämpligt val för personer med de här diagnoserna? Hur ser entreprenörskapet ut hos dem? Har människor med adhd ett särskilt sätt att utveckla företag, och har de med dyslexi ett annat? Hur kan entreprenörskap leda till att man uppnår, eller inte uppnår, viktiga mål i livet?
– I ett större sammanhang vill jag att min forskning ska bidra till att ta fram en policy för politiker och tjänstemän. Om vi nu pratar om psykisk ohälsa och koppling till arbetsmarknaden är det bra om vi har kategorin egenföretagare med. Den har saknats hittills.
– Jag vill också skapa en utbildning i entreprenörskap för människor med adhd. Men främst vill jag att vi börjar fokusera mer på styrkorna än svagheterna hos dem med adhd, dyslexi och högfungerande autism, slog Johan Wiklund fast.
Se hela föreläsningen som webb-tv
Kontakta jwiklund@syr.edu, anne-liis.von_knorring@neuro.uu.se—