Finalen på Estradhösten 2003 lockade en stor publik. Mer än 130 personer deltog i Stockholm, och dessutom följde ungefär 200 personer runt om i Sverige föreläsningen på distans. Alla ville de höra Magnus Klofsten berätta om idéutveckling, entreprenörsträning och akademiskt entreprenörskap.
Professor Magnus Klofsten är en ganska praktisk akademiker. Han har arbetat med att utveckla entreprenörskapsutbildningar, stimulera akademiskt entreprenörskap och hjälpa företag att komma igång i femton år. Klofsten har sin bas i Linköping, men de entreprenörskapsprogram som han har utvecklat där har fnuttexporteratsfnutt till bland annat Västerås och Umeå.
Under sin föreläsning Akademiskt entreprenörskap – varifrån kommer idéerna och kan vi träna entreprenörer? 9 december 2003, presenterade han för första gången kvantitativa resultat från sitt forskningsprojekt om idéutveckling. Han kopplade också resultaten till sina praktiska erfarenheter av att träna entreprenörer.
– Under hela min forskarkarriär har jag varit intresserad av de tidiga processerna i företag, sa Magnus Klofsten.
– Jag tror att kunskapen om hur idéer växer fram, och vad man kan göra för att stimulera dem, är väldigt viktig.
Ungefär 450 olika projekt och företag har genomgått Entreprenörskaps- och nyföretagarprogrammet (ENP), det entreprenörskapsprogram som Klofsten har lagt grunden till på olika orter i Sverige. Han menar att ökad kunskap om idéers potential skulle kunna vara till hjälp när intagningen till programmen sker.
– Det finns ett stort forskningsgap på det här området. Jag gjorde en litteratursökning och fann att det finns väldigt lite skrivet om idéutveckling. Det mesta handlar om affärsmöjligheter, business opportunities, men det finns väldigt lite om själva idén.
Magnus Klofsten anser att det är stor skillnad på affärsmöjligheter, idéer och affärsidéer, men att begreppen många gånger blandas ihop.
– Ofta frågar man blivande entreprenörer fnuttJaha, och vad är din affärsidé?fnutt men jag menar att man i 99,5 procent av fallen inte har någon affärsidé i början. Entreprenören har någon sorts diffus idé om vad hon eller han vill göra framöver, lösa tankar kring ett affärskoncept, men det är inte detsamma som en affärsidé.
– Affärsidén är för mig något större. Den är ett system av processer och strukturer som beskriver företagets verksamhet och själ. Vi vet ju till exempel precis vad stora företag som IKEA och McDonald”s står för.
Idéns implementering intressantast
Klofsten refererade till andras forskning som bland annat visat att verksamheten i många stora, framgångsrika företag skiljer sig starkt från den ursprungliga idén. En annan aspekt på idén är att se den som något som sätter igång något större.
– Själva idén är egentligen inte så intressant. Det intressanta är implementeringen: hur man bygger affärsidéer och möjligheter, vad som triggar igång det.
Magnus Klofsten diskuterade också ordningsföljden i de sammanblandade begreppen.
– Vissa tar möjligheten för given, och menar att det är utifrån den man skapar idén, och bygger affärsidén. Jag skulle snarare säga att man har idén först, att den leder fram till en affärsmöjlighet, som senare blir en affärsidé. Jag tycker att det ligger ett positivt värde i ordet fnuttmöjlighetfnutt, men anser ändå att idén kommer före.
I sitt senaste forskningsprojekt har Klofsten studerat samtliga företag som har genomgått entreprenörskapsprogrammen, i Linköping och på övriga ENP-orter, med hjälp av både enkäter och fallstudier.
– Jag är förtjust i att kombinera olika metoder. Min forskningssjäl ligger i fallstudier, jag tycker att man bäst forskar om unga och entreprenöriella företag genom att förstå processerna. Men det kan också finnas fördelar med ögonblicksstudier – enkätstudier.
De allra flesta företagen, uppåt 95 procent, svarade på enkäten. Magnus Klofsten och hans kollegor frågade dem om bakgrundsvariabler som grundarens kön, vilken avknoppningsmiljö de kom ifrån, marknad och kunder. Men mest intresserade var de av tre områden: idéutveckling, finansiering och teambuilding.
– Vi har också gjort fem minifallstudier där vi gått in företag som precis startat och tittat i realtid på vad som påverkar hur idéer utvecklas.
– Dessutom har vi gjort fem djupare fallstudier där vi följt företag från tidig idé till någon sorts kommersiell succé.
Majoriteten säljer tjänster
Bakgrundsdatan visar att de flesta företagen kommer från Linköping (45 procent) och Västerås (23 procent). Resten kommer från Umeå (8 procent), Norrköping (7 procent), Kista (6 procent), Motala (5 procent), Örebro (4 procent) samt Finspång och Söderhamn (2 procent). 85 procent säljer tjänster, eller både tjänst och produkt. 70 procent har färre än fem anställda och 70 procent omsätter mindre än 1,5 miljoner kronor. 61 procent av företagen är avknoppade. I snitt är företagen 3,6 år gamla.
– 60 procent är grundade av team, och det är fler än vad annan statistik har visat. De flesta finns, eller har funnits, i någon sorts inkubatormiljö. Mindre än hälften av företagarna, 40 procent, vill expandera och rätt få, 39 procent, vänder sig till internationella marknader, sammanfattade Klofsten.
Ett intressant resultat visar att idén i 95 procent av fallen kommer från grundaren själv.
– Att entreprenörer som kommer från högskolor har egna idéer verkar nästan vara en naturlag. Det är intressant med tanke på den distinktion man ofta gör mellan uppfinnare, innovatörer och entreprenörer. Här är det entreprenören som kommer på idén, och som vill fortsätta att utveckla den.
När idéer utvecklas kan det hända att de smalnar av – eller breddas. Magnus Klofstens studier visar att 26 procent av idéerna konvergerar, det vill säga börjar brett men smalnar av. Som ett exempel nämnde han den vida idén fnuttatt förbättra ett programmeringsspråkfnutt, som efter en tids processande kan smalna av och gälla en specifik aspekt av ett programmeringsspråk.
Motsatsen, en divergerande idé, är smal till en början men breddas efter hand. Ofta rör det sig om en förlängning av den ursprungliga idén till olika applikationer. Klofsten har funnit 34 procent av idéerna är divergerande. 24 procent är oförändrat smala genom hela processen och 16 procent är oförändrat breda.
– Grundarnas bedömning av idéns nyhetsgrad är förstås väldigt subjektiv. 52 procent anser att deras idéer har hög nyhetsgrad.
– När det gäller idéns forskningsorientering menar de flesta att den är låg, både före och efter själva företagsstarten.
Kunder skapar tryck
I enkäten fick företagarna också bedöma det externa trycket på idén. Resultaten visar att det ökar efter starten, men kunderna spelar faktiskt en viktig roll även innan starten. Däremot upplever inte företagarna något större förändringstryck från leverantörer, finansiärer och konkurrenter, varken före eller efter starten.
– Studien visar att idéer förändras, både före och efter att företaget har startat. Det är jätteintressant att veta, det ger ju implikationer för hur högt värde man ska sätta på idéerna när man rekryterar till ett entreprenörskapsprogram.
– Har idén någon betydelse överhuvudtaget? Ja, det är klart att den har. Men den kommer att förändras starkt, det kan vi signifikant påvisa genom vår studie.
Klofstens forskning visar på flera samband. Idéns förändringsgrad hänger till exempel ihop med hur stort tryck kunderna utsätter den för. Och ju mer tjänsteorienterat företaget är, desto större är trycket från kunden. Hög forskningsorientering och hög nyhetsgrad korrelerar med internationaliseringsintresset. Detta stämmer överens med tidigare forskning som visat att specialiserade, högteknologiska företag ofta måste rikta sig till flera marknader för att få avsättning för produkten.
– Ett annat resultat är att inkubatorerna har betydelse för idéns utveckling. Särskilt när det gäller att fokusera idén.
Magnus Klofsten konstaterade att forskningen ger en hel del insikter som är viktiga att ta vara på om man tränar entreprenörer. Ett exempel är att den tidiga idéutvecklingen många gånger drivs helt av grundarnas tekniska kompetens. Men det kan också vara så att grundaren inte har någon särskild idé, bara en brinnande lust att driva företag.
Ett annat faktum att beakta är att det ofta ligger flera års tankearbete och planering bakom valet av en idé.
– Jag blev också förvånad över att många av medlemmarna i de olika grundarteamen faktiskt hade känt varandra väldigt länge.
Testytor en bristvara
När en idé väl har valts behöver företagaren någon att testa den på, till exempel en kund. Klofsten menar att de mjuka delarna av idéutvecklingsprocessen ofta undervärderas, och därför har entreprenörskapsprogrammen en viktig roll att fylla. De kan komplettera med de bitar som saknas.
– Den potentiella kunden är central, men det är viktigt att snabbt involvera även andra externa partners.
– Det ekonomiska klimatet påverkar företagens möjligheter att hitta en testyta. De senaste åren har det varit tufft på marknaden, och företagen från våra program har därför haft svårt att skaffa kunder. Jag tror att inkubatorer, entreprenörsprogram, nyföretagarcentrum och andra supportsystem blir extra viktiga som fnutttestytorfnutt när det ekonomiska klimatet är dåligt.
Magnus Klofsten delade också med sig av sina erfarenheter från Entreprenörskaps- och nyföretagarprogrammet som han var med om att starta för tio år sedan.
– De första fem-sex åren var det inte särskilt stort intresse för programmet, men vi producerade ändå en rad fina företag. Flera har över femtio, och upp till etthundra, anställda. 1999 hände något. Dels började vi exportera programmet till andra orter i Sverige, och dels kom jätteintresset för att starta nya företag. Totalt har vi kört 30-35 program på åtta olika ställen.
– 75 procent av företagen har överlevt, och 20 procent har fler än fem anställda i dag.
ENP vänder sig till människor som har en idé, är drivkraftiga och vill dra igång någon slags ny verksamhet. Målgruppen är studenter som befinner sig i slutet av sin utbildning, forskare och lärare samt folk utifrån.
– Många avknoppningsföretag etableras kring högskolan. Vi har också människor som drar igång verksamheter inom sina organisationer. Folk kommer från alla olika fakulteter, med mjuka och hårda affärsidéer, så i slutändan blir det en ganska blandad kompott i programmen.
Omgivningen medverkar
På ENP fokuserar man på att ta fram en enkel affärsplan. Deltagarna erbjuds workshops, handledare, mentorer och närhet till inkubatorer.
– Sådana här program kan inte genomföras i ett vakuum. De måste kopplas till den omkringliggande miljön med finansiärer, kunder och olika typer av supportorganisationer. Det vet alla som håller på med detta, men frågan är hur man gör det. Vilka personer är inblandade? Hur ser nätverket ut?
Från början var ENP ettårigt, men det visade sig vara för lång tid. Numera sträcker sig programmet över ett halvår. Marknadsföringen sker till stor del via word-of-mouth.
Vem är då rätt person för ett entreprenörsprogram? Klofsten hävdar att det finns två fnuttskolbildningarfnutt. Den ena säger att det gäller att plocka russinen i kakan och välja ut de vinnande idéerna redan på ett tidigt stadium. Den andra säger att det inte går, utan att man bör vara generös i intaget.
– Personligen har jag alltid legat på den generösa sidan. Med tanke på idéns flyktighet är det väldigt svårt att ta in folk mot bakgrund av idéns tekniska eller affärsmässiga höjd. Det är nästan omöjligt att veta från början vad det är frågan om.
ENP har ett team av intervjuare som försöker ta reda på om den sökandes drivkrafter och motiv är tillräckligt starka för att han eller hon ska kunna ro sin idé i land. Till varje omgång tar programmet in 15-20 projekt, vilket innebär ungefär 30 personer.
– Det här är ingen vanlig kurs som ger poäng, utan ett träningsprogram i skarpt läge. Detta är väldigt viktigt att tala om för entreprenörerna som kommer in. Vi brukar säga att de får böta tio kronor varje gång de säger fnuttkursfnutt.
– Vi försäkrar oss också om engagemang. När entreprenörerna börjar får de skriva på ett enkelt avtal och deponera 500 kronor som de får tillbaka vid inlämnad utvärdering i slutet.
Hålla-handen är en otjänst
Magnus Klofsten menar att den entreprenör som inte kan presentera sin idé och affärsplan är totalt chanslös på marknaden. Därför får de som går programmet träna på att göra professionella presentationer. De uppmuntras också att etablera kundkontakter, men Klofsten är noga med att inte hjälpa till för mycket.
– Entreprenörskap är något som driver människor, och vi ska inte hjälpa till för mycket.
– Jag är allergisk mot fnuttholding-hands-approachenfnutt i entreprenörskapsprogram. Vi kan initiera, men entreprenörerna ska själva handla.
ENP har en stab på ungefär 40 personer som används som mentorer, programledare och workshopledare. De flesta kommer från näringslivet och har rika erfarenheter av företagande. Till listan av orter som kör ENP tillkom Skara, Lidköping och Trollhättan år 2004.
– När de olika orterna samverkar uppstår skön musik. Vi har sett att entreprenörer håller kontakt med varandra även efter programmen, och det kan skapa nya projekt.
Avslutningsvis diskuterade Magnus Klofsten implikationerna av sin forskning. Begreppen idé, affärsmöjlighet och affärsidé, och deras ordningsföljd, är en av de delar han finner intressanta. För att förstå hur idéer utvecklas är det också viktigt att studera miljön runt omkring dem. Tekniska genombrott och forskning är två exempel på påverkande faktorer.
– Sedan är det ju så att idéer har sin tid, och de är starkt kopplade till kulturella aspekter. Idéer som har fotfäste i Europa kan passa sämre i Asien.
– Inom entreprenörskapsforskningen måste vi försöka förstå de här processerna. Det räcker inte med en massa fina ord, vi måste ha något bakom dem också.
Konkretisering och förankring
Forskningen om olika dimensioner för att bedöma idéer har också viktiga implikationer, menar Klofsten.
– För tre år sedan, när det här forskningsprojektet började födas tankemässigt, fick jag en del gliringar av vänner och kollegor. De sa: fnuttÄh, det är metafysik. Man kan inte bedöma idéer, det är bara subjektivt tyckande och antaganden.fnutt Men skam den som ger sig!
Magnus Klofsten menar att en bedömning av idéer kan göras utifrån hur konkreta, respektive förankrade, de är. För kunderna kan det vara enklare att ta ställning till en konkret idé, än en abstrakt. Förankringsdimensionen handlar om idéns ställning på marknaden.
– Har någon potentiell kund sagt: fnuttDet där verkar vara intressantfnutt? Eller har någon riskkapitalist sagt: fnuttDet här är någonting att satsa påfnutt?
Om en idé har både hög konkretiseringsgrad och hög förankringsgrad kan man utgå ifrån att den har utvecklingsmöjligheter. En sådan idé skulle Klofsten utan vidare plocka in i ENP. Mer abstrakta idéer utan vidare förankring kan också ha stor potential, men de lämpar sig kanske bättre för utveckling inom resursstarka storföretag.
Sist men inte minst – implikationerna för träning av entreprenörer. Magnus Klofsten redogjorde för ENPs fem grundstenar:
1. Drivkraft före idé
2. Högt engagemang
3. Öppenhet i deltagande
4. Neutral träningsarena
5. Trovärdig presentation
– Öppenhet i deltagandet är A och O. Det funkar inte att sitta och hålla på sin idé, och inte våga berätta om den för deltagare och mentorer. Dessutom går det faktiskt inte att stjäla varandras idéer. Om tjugo personer får höra samma idé kommer de att utveckla tjugo olika affärsplaner, och företag, utifrån ursprungsidén. Det är jag helt övertygad om. Det där med att stjäla idéer är bara en myt, sa Klofsten.
För mer info: magkl@eki.liu.se
