Det pratas mycket om att akademisk forskning måste komma till nytta i samhället. Google lyfts ofta fram som kardinalexemplet på en lönsam innovation som har tagits fram innanför universitetets väggar. Hur ser förutsättningarna ut för en liknande utveckling i Sverige? Är det något vi ens bör eftersträva?
Mats Benner är docent och föreståndare vid Forskningspolitiska institutet, Lunds universitet. Han är även verksam vid forskningscentrumet CIRCLE på samma lärosäte. 13 januari 2009 föreläste han på Estrad under titeln ”Jakten på ett nytt Google”.
– Universiteten har gått från att vara en sidoordnad verksamhet till att bli drivande miljöer i omvandlingen till ett samhälle med kunskapsdriven tillväxt. Men är de anpassade för det i Sverige? Är vårt forskningssystem en god grund för ett akademiskt entreprenörskap?, sa Mats Benner.
Ja, den allmänna debatten säger i alla fall att det inte är så. Vi har ju till och med något vi kallar för den svenska paradoxen som innebär att vi satsar en massa pengar på forskning, utan att få så mycket tillbaka i form av ekonomisk tillväxt.
– Akademin beskrivs som ett stort svart hål – likt det svenska försvaret – där man petar in miljarder i ena ändan och hoppas att det blir bra. Sker det något entreprenörskap så är det snarare undantag än regel. Den här trögrörligheten anses bland annat bero på att svenska forskare är passiviserade, och att de ägnar sig åt att studera ett hörn av ett hörn av ett hörn – allt i disciplinens namn.
”Det här ser ju lite eländigt ut”, kommenterade Benner sin egen beskrivning av den allmänna bilden av det svenska systemet. Men hur ser det då ut egentligen, och vad har man gjort från policyhåll för att komma åt eventuella problem?
Universiteten är idéfontäner
Den förra forskningspropositionen (2004/2005 :80) var den första som på ett handfast sätt visade intresse för akademiskt entreprenörskap. Den tog bland annat upp frågan om lärarundantagets vara eller inte vara, och diskuterade hur universiteten skulle bli mindre passiva. Universiteten gavs i uppdrag att upprätta handlingsplaner för hur detta skulle komma till stånd. Men, en handlingsplan är kanske inte det mest kraftfulla instrumentet för att nå konkreta resultat, menade Mats Benner.
– Affärsmässigheten sitter inte direkt i väggarna på universiteten, vi är inte bröstfödda på entreprenörskap. Däremot finns en enorm idérikedom. Universitet är som fontäner som sprutar ur sig idéer, men utan riktig riktning.
Den senaste forskningspropositionen (2008/2009:50) handlar enligt Benner om ungefär samma saker som den förra. Lärarundantaget ska avskaffas, fast på sikt – i dagsläget anses det saknas strukturer för hur universiteten ska hantera en situation utan lärarundantag.
Man vill också inrätta så kallade innovationskontor som ska ”ge kvalificerat stöd i frågor om nyttiggörande av forskningsresultat bland annat inom kommersialisering inklusive patentering och licensering, kunskapsutbyte och principer för kontraktsforskning.”
– Det här med innovationskontor låter rätt bra tycker jag. Det är ett bra begrepp, men det är fortfarande rätt oklart vad de ska göra.
– Sammantaget låter det som att tanken är att universiteten, med ett trollspö över sig, ska lösa det här på egen hand. Entreprenörskap är ju så lätt. Det är ju bara att ha en bra idé och lite bra folk – det klarar ju ett universitet! Nu är jag såklart ironisk. Det här är lite rörande, men visar samtidigt på en ganska lättsinnig inställning till entreprenörskap.
Inte för få Google
Enligt Benner handlar det om vilket universitetsideal vi vill ha. Ska universiteten hålla sig på sin kant och skapa kunskap för sin egen skull, eller ska de fokusera på att skapa största möjliga nytta för samhället? Ska de vara elfenbenstorn eller innovationsfabriker?
– Mitt svar, eftersom jag kommer från den fega akademiska världen, är någonstans mittemellan. Och jag tror att det finns en nyttig och spännande motsättning mellan den nya moderna, proaktiva styrningen av universiteten, och den gamla ostyriga modellen.
Men, tillbaka till det här med titeln för föreläsningen. Har Sverige förutsättningarna att ta fram ett nytt Google, och är det verkligen det vi ska fokusera på?
– Jag tror inte att det handlar om att vi har för få Google i Sverige. Det svenska problemet är snarare att vi, trots relativt väl fungerande samverkan mellan akademi och näringsliv, har djupa kulturella diken mellan de två. Vi har också en massa funktioner som inte är tillgodosedda.
Benners inställning är att även om de svenska universiteten har många problem, så har de också många förtjänster. Han menade även att vi inte får glömma det entreprenörskap som ligger utanför det akademiska.
– Jag tror att universiteten har en viktig roll i det här, men vi får inte överskatta betydelsen av akademiskt entreprenörskap. Det är inte där den svenska entreprenörskapsutmaningen ligger. Vi måste se entreprenörskapsproblemet och det akademiska problemet som separata problem. Och vi måste se samverkan mellan akademi och näringsliv som ett eget problem. Genom att fokusera på jakten på ett nytt Google riskerar vi att skapa låsningar kring universitetens roll i samhället.
Se hela föreläsningen som webb-tv
För mer info: mats.benner@fpi.lu.se—
