Redo för investering? Passion och motivation påverkar entreprenörens chanser

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2019:

Teknikutveckling är kostsamt, och en techstartup är därför ofta beroende av externt kapital. Marianne Arntzen-Nordqvist forskar om hur entreprenörens passion och motivation påverkar möjligheten att få externt kapital. Hon poängterar vikten av att bygga legitimitet.

I Norge har de stora investeringarna traditionellt sett gjorts i företag inom gas- och oljeindustrin. Men år 2014 gjordes färre investeringar i branschen, vilket ökade möjligheterna för IT- och andra teknologibaserade företag att få externt kapital. Landets techbransch har vuxit på senare år och många startups är i behov av kapital.

– Kapitalanskaffning är en av de fundamentala uppgifterna för många techföretag i uppstartsfasen. Entreprenörens beslutsfattande och agerande påverkar om företaget ska attrahera externa finansiärer, vilket har betydelse för företagets överlevnad, säger Marianne Arntzen-Nordqvist.

Vilka individuella och företagsrelaterade faktorer hos entreprenören och teamet är nödvändiga för att investerare ska vilja satsa? Och hur förbereder man sig för att bli investeringsklar? Det är två av frågorna som Arntzen-Nordqvist undersöker i sin doktorsavhandling. Den består av fyra artiklar som bygger på enkätsvar och intervjuer med drygt 200 techentreprenörer som är knutna till norska inkubatorer.

– För att bli investeringsredo måste entreprenören tro på att det är en bra idé att ta in externt kapital. Den personliga inställningen är viktig, säger Arntzen-Nordqvist.

Hennes forskning visar dessutom att entreprenörens passion – och vart den är riktad – spelar stor roll i investeringsprocessen. I intervjuerna framträdde två grupper. Den ena gruppen består främst av uppfinnare som känner stor passion inför själva affärsidén. Den andra gruppen känner mest passion inför affärsutvecklingsdelen, och består till stor del av entreprenörer.

– De två aktörerna har olika uppfattningar om investerares roll, vad som är viktigt i processen, och mängden energi man bör lägga på att skaffa kapital.

De skiljer sig också åt i sina ansträngningar att skaffa kapital, och hur de förhåller sig till negativ respons.

– Uppfinnare har ofta ett emotionellt förhållningssätt till produkten och är känsligare för negativ feedback. Kritiken blir personlig. Entreprenören är mer professionell i en investeringsprocess och ofta mer framgångsrik i att skaffa externt kapital.

Samtidigt kan starka känslor för en affärsidé vara fördelaktigt.

– Uppfinnare kan vara övertygande och vägra acceptera ett nej. Entreprenörer, som brinner för affärsutvecklingsdelen, ger upp snabbare och rusar vidare till nästa affärsidé.

Att bygga legitimitet och på så vis skapa förtroende hos investerare är en tredje avgörande faktor för att nå framgång i investeringsprocessen. Legitimitet handlar om att vara ”investeringsbar”. Och vad som krävs för att bli det varierar beroende på om entreprenören söker forskningsbidrag, offentlig finansiering eller privat kapital. Entreprenören måste ha stenkoll på vad olika investerare letar efter.

– Entreprenörer träffar ofta olika typer av investerare – med olika önskemål – parallellt. Dessutom består investeringsprocessen av flera olika delar med olika krav längs vägen.

– Som entreprenör behöver du veta och anpassa dig efter vad varje specifik investerare värderar högst i den aktuella fasen. Samtidigt ska du behålla din legitimitet under hela resan. Det kan vara komplicerat för en nybliven entreprenör att manövrera sig i processen, säger Marianne Arntzen-Nordqvist.

Techstartups som är knutna till inkubatorer kan ha lättare att få externt kapital, visar hennes studier. Det finns en positiv effekt i att befinna sig i sammanhanget. Men det förutsätter att man nyttjar tjänsterna som erbjuds i inkubatorn. Först då ökar chanserna till utvecklingsstöd och finansiering.

– Att du sitter i den fysiska miljön är inte tillräckligt. Du måste själv ta initiativ till ett aktivt deltagande.

Vägen till kapital är ofta lång och krävande. Därför kan det kännas lockande att tacka ja till ”första bästa” erbjudande. Men Arntzen-Nordqvist vill poängtera vikten av att fatta genomtänkta beslut.

– En entreprenör var så uttröttad efter en lång tid utan napp hos investerare, att han snabbt tackade ja när det till slut kom ett erbjudande från en industriell investerare. De hjälpte till med pengar och kunder. Men efter två år ville de satsa på en annan teknologi, drog sig ur samarbetet och tog med sig kunderna, säger Marianne Arntzen-Nordqvist.

Efter det nederlaget ville inga andra investerare gå in i företaget. De kände inget förtroende för entreprenörens omdöme, och det betydde slutet för företaget.

– Branschen skulle behöva fler statligt finansierade program och inkubatorer som fokuserar på att dela kunskap kring den komplexa vägen till externt kapital. Framför allt bör de i högre grad utbilda i hur personlighet och känslor styr investeringsprocessen.

Nya techföretag behöver ofta kapital initialt, men det är inte alltid rätt att vända sig till traditionella investerare.

– Det beror helt och hållet på vad du har för mål med företaget. I uppstartsfasen kan kapital genom crowdfunding vara en god idé. Det kan täcka företagets kapitalbehov, eller vara en språngbräda till andra investeringstyper.

Kontakta marianne.arntzen-nordqvist@nord.no

8 sätt att maxa chanserna till externt kapital

1. Säkerställ att teknologin fungerar.
2. Se till att ha en marknad med köpklara kunder.
3. Skaffa ett team med rätt kompetens.
4. Bygg legitimitet hela vägen genom att ha koll på investerarens krav och förväntningar.
5. Anpassa din presentation till kraven och förväntningarna – förbered dig ordentligt.
6. Ta till dig av råd från experter eller någon med erfarenhet.
7. Om möjligt: Lokalisera företaget till en inkubator och nyttja tjänsterna väl.
8. Ha tålamod!

Nyfiken på crowdfunding?

Crowdfunding går ut på att en stor mängd privatpersoner satsar mindre belopp i nya idéer och företag. Det är främst ett finansieringsalternativ för business-to-consumer-företag (B2C). Crowdfunding kan även vara ett sätt att skaffa pilotkunder och i vissa fall fungera som marknadsföringskanal, då många bloggare skriver om crowdfundingkampanjer. Marianne Arntzen-Nordqvist har forskat en del om crowdfunding vid sidan av avhandlingsarbetet. Hon listar fyra varianter som drivs av olika logiker.

Belöningsbaserad crowdfunding
Princip: När företaget har fått tillräckligt med betalande kunder har de råd att producera tjänsten/produkten.
Exempel: Kickstarter och Indiegogo.

Andelsbaserad crowdfunding
Princip: Online-investerare bidrar med små belopp i utbyte mot en liten delägarbit.
Exempel: Fundedbyme och Pepins.

Lånebaserad crowdfunding
Princip: Privatpersoner lånar ut pengar till mer etablerade företag.
Exempel: Lendify och Toborrow.

Donationsbaserad crowdfunding
Princip: Människor investerar pengar i något de känner är förtjänt av ett bidrag, utan att förvänta sig något tillbaka.
Exempel: Rockethub och Crowdrise.———