Pressen ökar: Så tvingas konstnärer bli ”artrepreneurs”

Hur påverkas konstnärer av samhällets krav på att agera företagare? Går det ihop med den konstnärliga friheten? Det ska forskare vid Södertörns högskola undersöka i ett nystartat Östersjö-projekt.

Mycket få bildkonstnärer, skådespelare, musiker eller dansare får idag en fast anställning. Sedan ca 20 år tillbaka ingår det i rollen som konst- och kulturutövare att kunna driva ett företag, med kunskaper inom ekonomi, försäljning och marknadsföring.

– De förväntas i allt större utsträckning agera ”artrepreneurs” – självständiga och affärsinriktade individer, säger Ann-Sofie Köping, lektor i företagsekonomi vid Södertörns högskola.

Enligt henne kan en förklaring till utvecklingen införandet av New Public Management i offentlig sektor under 1990-talet.

– Det var tänkt att effektivisera verksamheter utifrån marknadsprincipen, och resulterade i en ökande administration. I dag har konstnärsinstitutioner ofta fler administratörer än konstnärliga utövare. Adminkostnaderna äter upp en stor del av de offentliga medel som delas ut till kultursektorn.

Minskad finansiering till kultursektorn

Konstnärer blir allt mer ekonomiskt pressade. Det finns en växande förväntning från samhällets sida på att konstnärers och kulturarbetares egen finansiering ska öka, enligt Ann-Sofie Köping. Samtidigt har den offentliga finansieringen legat still under lång tid. Och med den nuvarande regeringen har den också minskat.

– Men kultursektorn har svårt att ta betalt eftersom vi är vana vid att kultur helst ska vara gratis, förklarar Ann-Sofie Köping.

Hon syftar på de kulturpolitiska målen från 1974 som till stor del handlar om att kultur ska vara tillgängligt för alla, oavsett var man bor eller vilka inkomster man har.

– Vi vill gå gratis på muséer och biobiljetterna får inte kosta för mycket. Det ligger i vårt DNA på något vis. Därför blir det en knepig situation för konstnärer och kulturarbetare när de förväntas börja ta mer betalt. Men finns det någon som är beredd att betala?

Förväntas bidra till ekonomisk tillväxt

De allra flesta har inkomster vid sidan av sitt konstnärskap, och agerar kulturföretagare eller kulturentreprenörer för att överleva ekonomiskt. Parallellt uppmärksammas kreativa och kulturella näringar allt mer från politiskt håll.

– Det har bidragit till förväntningar om att konstnärer också ska bidra till exempelvis ekonomisk tillväxt och platsers attraktivitet, förklarar Ann-Sofie Köping.

Med konstnärernas egna ord

I ett nystartat treårigt Östersjö-projekt där Sverige, Finland, Estland och Litauen medverkar ska forskare studera relationen mellan att utöva konst och kultur inom ramen för den konstnärliga friheten å ena sidan – och offentliga finansiärers, alternativt marknadens villkor, å andra sidan.

– Det görs en hel del statistiska undersökningar kring hur mycket konstnärer tjänar, men det har inte tidigare gjorts någon omfattande studie om hur konstnärerna upplever den här motsättningen, säger Ann-Sofie Köping.

Genom att intervjua konstnärer och kulturorganisationer i de fyra länderna vill forskarna förstå hur konstnärer själva ser på begreppet kulturentreprenörskap, hur de finansierar sin verksamhet och hur deras konstnärliga frihet påverkas av att vara verksam på en marknad.

Ni har varit i gång sedan i januari i år. Vad har ni kommit fram till hittills?

– Vi har sett att de offentliga stödsystemen för kultursektor skiljer sig åt mellan de fyra länderna. Men konstnärer i alla fyra länder står inför liknande utmaningar.

– En viktig fråga som vi ställer oss i projektet är hur konstnärlig frihet påverkas av ekonomiska förutsättningar. Marknaden kan – i teorin – innebära en viss frihet. Men kriterier som ställs vid offentlig finansiering kan begränsa kreativitet, och utmanar principen att politiker ska hålla ”armlängds avstånd”, säger Ann-Sofie Köping.

Artikeln är producerad i samarbete med Södertörns högskola.

Kontakta ann.sofie.koping@sh.se

Mer om projektet
Forskningsprojektet ArtR är treårigt och startade i januari 2024. Östersjöstiftelsen är finansiär.