NY FORSKNING | Så utvärderar vi nya tidens innovationspolitik

För att kunna utvärdera innovationspolitik för ett mer hållbart samhälle behöver vi lämna gamla metoder bakom oss. Men övergången har stora utmaningar framför sig.

Innovationspolitikens huvudsakliga mål är att skapa gynnsamma förutsättningar för att få nya idéer ut på marknaden. Traditionell utvärdering av sådana insatser bygger i grova drag på att räkna antalet publikationer och patent.

– Men vi står inför ett systemskifte, en så kallad transformativ förändring, när vi ska övergå till ett mer hållbart system för att möta samhällsproblem som klimatförändringar och utarmning av naturresurser. Innovationspolitiken som behövs för det skiftet ser annorlunda ut och behöver också helt andra metoder för utvärdering, säger Carolina Resende Haddad, Chalmers, som i sin doktorsavhandling har studerat hur metoderna kan se ut.

5 nya aspekter i strategin

En innovationspolitisk strategi som fokuserar på systemförändring bygger vidare på tidigare strategier, men utmärker sig genom att ta hänsyn till fem andra aspekter:

• Inriktar politiken för vetenskap, teknik och innovation på att ta itu med viktiga samhällsutmaningar och gå bortom det enda målet att skapa växande ekonomier.
  
• Ser behov av att involvera fler aktörer i innovationsprocessen, till exempel det civila samhället och icke-statliga organisationer.
  
• Vill koppla samman lokala, regionala, nationella och internationella styrningsnivåer för att påskynda förändringarna.
  
• Ser behovet av att kombinera vetenskap, teknik och innovation med klimat- och miljöpolitik.
  
• Efterlyser insatser för att omedelbart upphöra med metoder, bestämmelser och tekniker som upprätthåller fossilbränsleindustrin.

Flera utmaningar med ny metod

En av de utmaningar som utvärderare står inför när de ska bedöma vad som ska ingå i denna tredje generationens innovationspolitik, är att bedöma hur insatserna möjliggör teknikförändringar i samhället för att hantera hållbarhetsproblem. Det krävs också mycket av beslutsfattare och utvärderare eftersom de behöver vara medvetna om vilka typer av resultat som insatserna bör rikta in sig på och utveckla.

– Och är en transformativ förändring ens är möjlig – kan statliga program verkligen omvandla systemet mot hållbarhet? Det har ingen ännu kunnat svara på och är en fråga som innovationsmyndigheten Vinnova brottas med.

Carolina Haddad menar att den typ av resultat som den nya innovationspolitiken bör sträva efter är komplexa och består av flera sammanlänkade aktiviteter och processer.

– Man behöver till exempel förstå hur insatserna bidrar till kunskapsutveckling, bildar nya marknader och stöder nya företag att komma in på marknaden. Det är därför inte tillräckligt att mäta antalet publikationer och patent som insatserna genererar.

Hon menar att det snarare handlar om att förstå hur och varför insatserna bidrar till förändring av teknik och samhällen i riktning mot hållbarhet.

– Det innebär också att vi inte längre kan kräva ansvarsskyldighet, alltså redogörelse för att resurser som använts för att genomföra politiska insatser har använts rätt och effektivt för att uppnå önskade resultat.

Om vi i framtiden har en innovationspolitik för ett mer hållbart samhälle, vilka egenskaper skulle utvärderingen för en sådan politik då behöva ha?

– I den bästa av världar måste det först och främst utvecklas en utvärderingsstrategi som kombinerar olika typer av utvärderingar. Man behöver också gå bortom ansvarsskyldigheten och i stället fokusera på lärande och löpande utvärdering. Till sist behöver man kunna redovisa på vilket sätt insatserna bidrar till att förändra samhället och tekniken i en hållbar riktning, säger Carolina Resende Haddad.

Kontakta carol.resende.haddad@gmail.com

Mer om avhandlingen
Carolina Resende Haddad disputerade nyligen vid Chalmers med avhandlingen Transformative innovation policy evaluation: characteristics, challenges, and lessons from practice.

Läs också: Åsikten | Dags för en ny innovationsmyndighet